Obama out

21.01.2017 kl. 06:41
USA:s nya president har nu svurits in och Barack Obama, landets 44:e president, har lämnat vita huset

Barack och Michelle Obama (samt vice president Joe Biden) kommer att vara saknade. Barack Obama har på många sätt varit en exceptionell president i en mycket svår tid. Att en avgående president har högre popularitetssiffror än den nyvalda och tillträdande presidenten är mycket ovanligt, men bekräftar det.

 

Då Obama tillträdde var världen trött på USA. George W Bushs krig mot terrorismen och invasionen av Irak gjorde att Amerikas förtroendekapital var lågt. Obama lyckades återbygga det här förtroendet. Trots en del uppslitande händelser, som då det kom fram att amerikansk underrättelsetjänst avlyssnat europeiska ledare, kommer allt positivt att starkt dominera när historien om Obamas tid som president skrivs. Det jag tror har varit Obamas största tillgång och framgångsrecept är att han har besuttit en stark egenskap (som hans efterträdare tyvärr inte har): Ödmjukhet.

 

I amerikansk politisk historia talar man rätt ofta om begreppet amerikansk exceptionalism. Det handlar om bilden av att landet är exceptionellt genom sin, demokrati, frihet och liberalism. Redan Abraham Lincoln talade om det i hans berömda Gettysburgtal år 1863. USA har ofta sett sig självt som unikt kvalificerat att leda världen och det finns ständigt med i den amerikanska politiska debatten. Valslogan som att ”göra Amerika fantastiskt igen”, är därför ingen slump.

 

Amerikanska presidenter har på olika sätt förhållit sig till begreppet, men få på det sättet som Obama, vilket gör honom annorlunda. År 2009 fick han en fråga om han delar bilden av amerikansk exceptionalism. Han svarade att han tror på amerikansk exceptionalism på samma sätt som han antar att britter tror på brittisk exceptionalism och greker tror på grekisk exceptionalism. Det här betyder inte att han inte tyckt att sitt land varit fantastiskt bra, men den här typens ödmjukhet har genomsyrat hans tid som president och gett honom en stor och bred respekt i hela omvärlden. Han är den bästa och mest inkluderande ledare västvärlden haft på lång tid.

 

Under Obamas tid som president har världen genomlevt den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget, med enorm arbetslöshet som följd. Globaliseringen och digitaliseringen har i grunden förändrat samhällen tillsammans med en växande känsla av oro. I många länder har de här faktorerna gjort att populister kommit till makten eller starkt påverkat den politiska debatten. Den amerikanska debatten har också påverkats av ökande populism, både inom republikanerna och demokraterna. Obama har med sitt värdebaserade ledarskap lyckats navigera i det här svåra politiska landskapet på ett skickligt sett. Under hans tid som president har USA lyckats skapa 15 miljoner nya jobb, fått ett nytt sjukförsäkringssystem och lotsat västvärlden framgångsrikt i omvärlden med bl.a. ett viktigt avtal med Iran. Det är handlingar som talar sitt tydliga språk.

 

Vid sidan av handlingar var Obama också en otroligt inspirerande talare. Hans avskedstal den 10 januari i Chicago var inget undantag. Talet innehåll många tänkvärda saker om demokratin och behovet av att människor aktiverar sig i det gemensamma bygget för ett bättre samhälle. Jag hade förmånen att få lyssna till honom två gånger under hans tid som president, i Bryssel 2014 och i Philadelphia senaste november och kommer sakna honom som president och inspiratör i dagens komplicerade värld. Obama har dock inspirerat en ny generation ledare i världen, som i sinom tid kommer vara redo att kliva fram också som nya presidenter för USA.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00