Obama out

21.01.2017 kl. 06:41
USA:s nya president har nu svurits in och Barack Obama, landets 44:e president, har lämnat vita huset

Barack och Michelle Obama (samt vice president Joe Biden) kommer att vara saknade. Barack Obama har på många sätt varit en exceptionell president i en mycket svår tid. Att en avgående president har högre popularitetssiffror än den nyvalda och tillträdande presidenten är mycket ovanligt, men bekräftar det.

 

Då Obama tillträdde var världen trött på USA. George W Bushs krig mot terrorismen och invasionen av Irak gjorde att Amerikas förtroendekapital var lågt. Obama lyckades återbygga det här förtroendet. Trots en del uppslitande händelser, som då det kom fram att amerikansk underrättelsetjänst avlyssnat europeiska ledare, kommer allt positivt att starkt dominera när historien om Obamas tid som president skrivs. Det jag tror har varit Obamas största tillgång och framgångsrecept är att han har besuttit en stark egenskap (som hans efterträdare tyvärr inte har): Ödmjukhet.

 

I amerikansk politisk historia talar man rätt ofta om begreppet amerikansk exceptionalism. Det handlar om bilden av att landet är exceptionellt genom sin, demokrati, frihet och liberalism. Redan Abraham Lincoln talade om det i hans berömda Gettysburgtal år 1863. USA har ofta sett sig självt som unikt kvalificerat att leda världen och det finns ständigt med i den amerikanska politiska debatten. Valslogan som att ”göra Amerika fantastiskt igen”, är därför ingen slump.

 

Amerikanska presidenter har på olika sätt förhållit sig till begreppet, men få på det sättet som Obama, vilket gör honom annorlunda. År 2009 fick han en fråga om han delar bilden av amerikansk exceptionalism. Han svarade att han tror på amerikansk exceptionalism på samma sätt som han antar att britter tror på brittisk exceptionalism och greker tror på grekisk exceptionalism. Det här betyder inte att han inte tyckt att sitt land varit fantastiskt bra, men den här typens ödmjukhet har genomsyrat hans tid som president och gett honom en stor och bred respekt i hela omvärlden. Han är den bästa och mest inkluderande ledare västvärlden haft på lång tid.

 

Under Obamas tid som president har världen genomlevt den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget, med enorm arbetslöshet som följd. Globaliseringen och digitaliseringen har i grunden förändrat samhällen tillsammans med en växande känsla av oro. I många länder har de här faktorerna gjort att populister kommit till makten eller starkt påverkat den politiska debatten. Den amerikanska debatten har också påverkats av ökande populism, både inom republikanerna och demokraterna. Obama har med sitt värdebaserade ledarskap lyckats navigera i det här svåra politiska landskapet på ett skickligt sett. Under hans tid som president har USA lyckats skapa 15 miljoner nya jobb, fått ett nytt sjukförsäkringssystem och lotsat västvärlden framgångsrikt i omvärlden med bl.a. ett viktigt avtal med Iran. Det är handlingar som talar sitt tydliga språk.

 

Vid sidan av handlingar var Obama också en otroligt inspirerande talare. Hans avskedstal den 10 januari i Chicago var inget undantag. Talet innehåll många tänkvärda saker om demokratin och behovet av att människor aktiverar sig i det gemensamma bygget för ett bättre samhälle. Jag hade förmånen att få lyssna till honom två gånger under hans tid som president, i Bryssel 2014 och i Philadelphia senaste november och kommer sakna honom som president och inspiratör i dagens komplicerade värld. Obama har dock inspirerat en ny generation ledare i världen, som i sinom tid kommer vara redo att kliva fram också som nya presidenter för USA.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00