Båtskatt och osunt förnuft

15.01.2017 kl. 10:22
En bra tumregel är att då man inte ens själv kan förklara varför man planerar att göra vissa saker, då ska man inte göra dem. Det här gäller i synnerhet i politiken.

Politisk kohandel och prestige kan förblinda omdömet, men att genomföra sådant som man på förhand vet att kostar mer än det inbringar är ett recept på att öka politikerföraktet och misstron.

 

En sådan sak är den planerade båtskatten, en populistisk avundsjukeskatt, man enbart planerar för små partipolitiska vinningar.

 

Införandet av båtskatten finns med i regeringsprogrammet. I regeringens budgetria i augusti beslöt man att båtskatten ska träda i kraft redan 2017, och inte 2018 som man tidigare tänkt. Det här var en politisk eftergift till Sannfinländarna, som behövde politiska köttben efter att de fått ge efter på många andra saker. Timo Soini sa triumferande vid budgetrians presskonferens att det nu är dags att skatta herrarnas lustjakter och juppyskotrar.

 

I finländska och åländska vatten finns det dock ytterst få lustjakter. Om man talar på så vis vet man ena inte hur verkligheten ser ut, eller så undviker man bara den eftersom sanningen i så fall skulle inkräkta på den populistiska bild man vill måla upp.

 

Båtskatten kommer inte drabba höginkomsttagare, vilket Soini ville, utan framförallt vanliga arbetstagare och pensionärer då den införs för alla båtar med en motorstyrka högre än 52 hästkrafter.

 

Regeringen sa först att båtskatten skulle inbringa 50 miljoner euro per år. Det här visade sig dock vara ett missförstånd. Efter att man preciserade summorna hoppades man i stället på att båtskatten skulle inbringa drygt 20 miljoner euro per år. Då det första utkastet till lagförslag presenterades innan julen är man nu nere i 17 miljoner euro per år.

 

Skatten innebär att skattetrycket för vissa ökar, vilket är i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättning. Man kan tycka att 150-300 euro per år inte är mycket, men den psykologiska effekten är kännbar. Även om de flesta kommer ha råd att betala skatten, kommer alla inte att ha det.

 

Framförallt är båtskatten korkad eftersom den här typens punktskatter kostar mer än de smakar. Båtskattens indrivning kräver att ny byråkrati och register behöver upprättas, också det i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättning. Dessutom ska sjöbevakningen, tullen och polisen få i uppgift att övervaka skatten. Dessa myndigheter har redan fått se sina resurser minskas och de måste få koncentrera sig på sina viktiga kärnuppdrag.

 

Båtbyggare har ringt till mig och sagt att de kommer överväga att flytta ut sin produktion från Finland ifall båtmarknaden ytterligare försämras. Om det blir mindre båtar i skärgården minskar dessutom skärgårdsturismen. Om finländare i högre grad för att köpa finländska småbåtar och turista i skärgården i stället köper paketresor till Thailand försvinner både momsintäkter och arbetsplatser bort från vårt land.

 

Av den här anledningen riskerar båtskatten att kosta mer än den tänkt hämta in och just därför är den vansinnig att genomföra. Det här vet tjänstemännen på finansministeriet, som tvingas bereda den.

 

Då jag talar med mina kollegor i regeringspartierna delar de mina farhågor men konstaterar att det är Sannfinländarna som tvingat igenom det här och att det står i regeringsprogrammet och att man därför inte kan göra något.

 

Nu måste det bli ett slut på att gömma sig bakom regeringsprogrammet, om det finns saker i programmet som är vansinniga att genomföra. Samma politiker som undrar hur politiker som Donald Trump kommer till makten behöver plocka fram spegeln i denna fråga. För det är frågor som det här, som inte logiskt kan förklaras, som gör att medborgare tappar tron på politiken. Om det bara handlar om pengar så skulle en 0,004 euros höjning per liter av bensin och dieselskatten inbringa samma summa pengar, utan ny byråkrati. Nu behövs sunt förnuft och civilkurage så att båtskatten kan skjutas i sank.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05