Snålblåsten i svenskbygderna

21.12.2016 kl. 11:55
Blodtrycket har under de senaste veckorna varit högre än vanligt i Svenskfinland. Flera värmesökande projektiler från regeringen Sipilä träffar våra regioner, våra värderingar och sådan samhällsservice vi hållit för okränkbar

Riksdagen avgjorde i praktiken förra veckan jourfrågan till österbottningarnas nackdel, låt vara att den slutliga omröstningen sker i dag tisdag. Vasa centralsjukhus förlorar sin fulljoursstatus till Seinäjoki, vilket fått landskapet Österbottens 90 000 svensktalande – men också många andra – att resa ragg.

Grundlagsutskottets enhälliga betänkande gav regeringspartierna, vart och ett för sig och tillsammans,  alla möjligheter att acceptera fulljour i både Vasa och Seinäjoki utan att förlora ansiktet. Ett trettonde sjukhus med fulljour hade inte ens kostat mer, visade regeringens egna kalkyler. Men nej. Prestige, politisk ovilja och bristande sensitivitet om hur de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken vägde tyngre.

Lägg därtill att social- och hälsovårdsministeriet matade grundlagsutskottet med delvis vridna uppgifter om Vasa och Seinäjoki, vilket sedan fick social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen att åka politisk storslalom mellan rekommendationerna i grundlagsutskottets betänkande. Franz Kafka hade känt sig som hemma i denna tragiska fars i alltför många tablåer.
För att citera riksdagskollegan Mats Nylunds redan legendariska tal i plenum natten mellan måndag och tisdag förra veckan: Hur täcks ni? Hur i hela friden täcks ni? Jo, ni täcks!

Nu får vi då önska Etelä-Pohjanmaan sairaanhoitopiiri med 0,29 procent svenskspråkiga invånare lycka till. Efter lagändringen måste jouren på Hanneksenrinne 7 i Seinäjoki fungera dygnet runt på två språk. Så då Närpesbon kommer in med ambulans från Vasa med patientjournalen skriven på ren svenska ska hens patientsäkerhet vara tryggad i alla lägen. Kva säir et? Mitä?

Vems är ansvaret om det slutar dåligt? Tja. Det är bara att läsa protokollet från riksdagsomröstningarna i dag tisdag.
Hade det kunnat gå annorlunda? Jo. Och det måste sägas högt. Detta hade aldrig hänt ifall Svenska folkpartiet suttit med i regeringen!
Själva sjukdomsbilden är ändå mycket större än bara frågan om statusen på VCS i Vasa. Jag  fattar inte hur framförallt Centerfältet accepterar den massiva centralisering som landskaps- och vårdreformen innebär. För vad är det som händer i praktiken? Jo, staten kapar 60 procent av kommunernas pengar, social- och hälsovården – för att sedan toppstyra landskapen uppifrån med järnnäve.
Det som i början kallades ”självstyrelsereform” håller alltså på att blivit en parodi på sig själv. Ett exempel: hade det i verkligheten handlat om självstyre så hade problemet med Vasa aldrig uppstått. För då hade ju landskapet Österbotten själv, utan statlig inblandning, ha fått avgöra omfattningen på sin jour, eller hur?
Så långt farsen kring jourreformen.

Den andra frågan som ruskat om våra bygder är såklart förslaget att (åter)införa det som kallats ”skäliga” avgifter i förbindelsebåtstrafiken. Förordningen med sin totalt horribla avgiftstabell har varit ute på remissrunda, som löpte slut i fredags. Nu läser ministeriet utlåtandena och gör sitt slutliga förslag i januari. Första april – av alla dagar! – ska det famösa experimentet köra igång. Experimentet med skärgårdens fast bosatta, företagare och sommargäster som digitalt laboratorium.

Diskussionen i denna tidnings spalter och annanstans har varit avslöjande: ministeriets förslag är odugligt. Dels försöker det skapa fri konkurrens på marknader där året runt-marknader varken finns eller ens kan finnas. Jo, under några sommarveckor finns det gott om folk – alltså efterfrågan – i skärgården. Under resten av året finns marknaden, volymerna, helt enkelt inte.
För det andra är den föreslagna taxan som från en annan planet. Att mjölkbonden i Pargas skärgård skulle tvingas betala över 40 000 euro i året för sina helt nödvändiga mjölk-, foder- och djurtransporter gör en mållös.

På basis av mina diskussioner med trafikminister Anne Berner och med tjänstemännen på ministeriet vågar jag påstå att det inte blir avgifter på den nivån som nu föreslagits. Jag anser att det inte borde inte bli avgifter överhuvudtaget. Varför man ändå ville skrämma upp skärgårdsborna med detta totalt teoretiska förslag förblir en gåta. Kanske vittnar det om bristande insikt om vad förbindelsebåtstrafiken är: ingalunda jämförbar med landbackens kollektivtrafik eller en matematiskt uträknad per capita-kostnadspost för samhället. Utan bastrafikinfra, säg landsväg över vatten, för de som valt att med sina personliga levnadsval hålla skärgården levande – genom att bo kvar där eller flytta dit.

Kampen för Vasa centralsjukhus eller de avgiftsfria förbindelsebåtarna är två helt skilda frågor. Dock finns en gemensam nämnare: ibland kan det behövas särlösningar för att trygga samhällsservicen och lika rättigheter för alla medborgare, oavsett språk eller geografisk hemvist. Inte alltså särlösningar för att trygga särrättigheter. Utan samma.
Skillnaden är väsentlig, men begrips i dag av allt färre aktörer i politiken, förvaltningen eller medierna. Därav följer också det vulgära språk- och samhällsklimat, som dock i andra ändan skapar en allt tydligare nisch för liberala och inkluderande politiska krafter av det slag Svenska folkpartiet representerar.

ÅU:s läsare tillönskas en God jul med mycket vila, böcker, gemenskap, god mat samt ett Gott nytt år 2017!

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15