Snålblåsten i svenskbygderna

21.12.2016 kl. 11:55
Blodtrycket har under de senaste veckorna varit högre än vanligt i Svenskfinland. Flera värmesökande projektiler från regeringen Sipilä träffar våra regioner, våra värderingar och sådan samhällsservice vi hållit för okränkbar

Riksdagen avgjorde i praktiken förra veckan jourfrågan till österbottningarnas nackdel, låt vara att den slutliga omröstningen sker i dag tisdag. Vasa centralsjukhus förlorar sin fulljoursstatus till Seinäjoki, vilket fått landskapet Österbottens 90 000 svensktalande – men också många andra – att resa ragg.

Grundlagsutskottets enhälliga betänkande gav regeringspartierna, vart och ett för sig och tillsammans,  alla möjligheter att acceptera fulljour i både Vasa och Seinäjoki utan att förlora ansiktet. Ett trettonde sjukhus med fulljour hade inte ens kostat mer, visade regeringens egna kalkyler. Men nej. Prestige, politisk ovilja och bristande sensitivitet om hur de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken vägde tyngre.

Lägg därtill att social- och hälsovårdsministeriet matade grundlagsutskottet med delvis vridna uppgifter om Vasa och Seinäjoki, vilket sedan fick social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen att åka politisk storslalom mellan rekommendationerna i grundlagsutskottets betänkande. Franz Kafka hade känt sig som hemma i denna tragiska fars i alltför många tablåer.
För att citera riksdagskollegan Mats Nylunds redan legendariska tal i plenum natten mellan måndag och tisdag förra veckan: Hur täcks ni? Hur i hela friden täcks ni? Jo, ni täcks!

Nu får vi då önska Etelä-Pohjanmaan sairaanhoitopiiri med 0,29 procent svenskspråkiga invånare lycka till. Efter lagändringen måste jouren på Hanneksenrinne 7 i Seinäjoki fungera dygnet runt på två språk. Så då Närpesbon kommer in med ambulans från Vasa med patientjournalen skriven på ren svenska ska hens patientsäkerhet vara tryggad i alla lägen. Kva säir et? Mitä?

Vems är ansvaret om det slutar dåligt? Tja. Det är bara att läsa protokollet från riksdagsomröstningarna i dag tisdag.
Hade det kunnat gå annorlunda? Jo. Och det måste sägas högt. Detta hade aldrig hänt ifall Svenska folkpartiet suttit med i regeringen!
Själva sjukdomsbilden är ändå mycket större än bara frågan om statusen på VCS i Vasa. Jag  fattar inte hur framförallt Centerfältet accepterar den massiva centralisering som landskaps- och vårdreformen innebär. För vad är det som händer i praktiken? Jo, staten kapar 60 procent av kommunernas pengar, social- och hälsovården – för att sedan toppstyra landskapen uppifrån med järnnäve.
Det som i början kallades ”självstyrelsereform” håller alltså på att blivit en parodi på sig själv. Ett exempel: hade det i verkligheten handlat om självstyre så hade problemet med Vasa aldrig uppstått. För då hade ju landskapet Österbotten själv, utan statlig inblandning, ha fått avgöra omfattningen på sin jour, eller hur?
Så långt farsen kring jourreformen.

Den andra frågan som ruskat om våra bygder är såklart förslaget att (åter)införa det som kallats ”skäliga” avgifter i förbindelsebåtstrafiken. Förordningen med sin totalt horribla avgiftstabell har varit ute på remissrunda, som löpte slut i fredags. Nu läser ministeriet utlåtandena och gör sitt slutliga förslag i januari. Första april – av alla dagar! – ska det famösa experimentet köra igång. Experimentet med skärgårdens fast bosatta, företagare och sommargäster som digitalt laboratorium.

Diskussionen i denna tidnings spalter och annanstans har varit avslöjande: ministeriets förslag är odugligt. Dels försöker det skapa fri konkurrens på marknader där året runt-marknader varken finns eller ens kan finnas. Jo, under några sommarveckor finns det gott om folk – alltså efterfrågan – i skärgården. Under resten av året finns marknaden, volymerna, helt enkelt inte.
För det andra är den föreslagna taxan som från en annan planet. Att mjölkbonden i Pargas skärgård skulle tvingas betala över 40 000 euro i året för sina helt nödvändiga mjölk-, foder- och djurtransporter gör en mållös.

På basis av mina diskussioner med trafikminister Anne Berner och med tjänstemännen på ministeriet vågar jag påstå att det inte blir avgifter på den nivån som nu föreslagits. Jag anser att det inte borde inte bli avgifter överhuvudtaget. Varför man ändå ville skrämma upp skärgårdsborna med detta totalt teoretiska förslag förblir en gåta. Kanske vittnar det om bristande insikt om vad förbindelsebåtstrafiken är: ingalunda jämförbar med landbackens kollektivtrafik eller en matematiskt uträknad per capita-kostnadspost för samhället. Utan bastrafikinfra, säg landsväg över vatten, för de som valt att med sina personliga levnadsval hålla skärgården levande – genom att bo kvar där eller flytta dit.

Kampen för Vasa centralsjukhus eller de avgiftsfria förbindelsebåtarna är två helt skilda frågor. Dock finns en gemensam nämnare: ibland kan det behövas särlösningar för att trygga samhällsservicen och lika rättigheter för alla medborgare, oavsett språk eller geografisk hemvist. Inte alltså särlösningar för att trygga särrättigheter. Utan samma.
Skillnaden är väsentlig, men begrips i dag av allt färre aktörer i politiken, förvaltningen eller medierna. Därav följer också det vulgära språk- och samhällsklimat, som dock i andra ändan skapar en allt tydligare nisch för liberala och inkluderande politiska krafter av det slag Svenska folkpartiet representerar.

ÅU:s läsare tillönskas en God jul med mycket vila, böcker, gemenskap, god mat samt ett Gott nytt år 2017!

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30