Regeringen svek Svenskfinland och Vasa

20.12.2016 kl. 16:22
Beslutet är som en våt trasa i ansiktet på hela Svenskfinland

 

Centerns, Samlingspartiets och Sannfinländarnas ledamöter i riksdagen röstade idag ner fulljoursstatusen för Vasa Centralsjukhus. Rösterna i riksdagen föll 110 – 65. I praktiken betyder det att Vasa inte hör till de 12 sjukhus i landet som får fulljour och därmed A-klass status, samt sämre möjligheter för svenskspråkiga finländare att få vård på sitt modersmål.

- Jag är mycket besviken på att regeringen vägrat lyssna. Det fanns många argument som talade för Vasa centralsjukhus. Regeringen valde att negligera dem, för att inte tala om att de kallt ignorerat svenskspråkiga finländares rättigheter. Grundlagsutskottet konstaterade enhälligt att det bästa hade varit att såväl Vasa som Seinäjoki fått fulljour för att trygga de grundläggande språkliga rättigheterna. Det här argumentet vägde lätt för regeringen, som valde maktpolitikens väg, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

- Beslutet är som en våt trasa i ansiktet på hela Svenskfinland. Regeringen väljer att inte värna om lösningar som vi vet att har bästa förutsättningar att fungera på såväl svenska som finska. Nu utgår vi från att regeringen håller det den sagt om att förändringarna som detta beslut för med sig kommer att bli så små som möjliga. Det kommer vi att jobba för och det jobbet har redan inletts, säger Henriksson som redan idag efter omröstningen talat med minister Orpo.

Att grundlagsutskottet aldrig fick en möjlighet att kontrollera social-och hälsovårdsutskottets formulering om hur de språkliga rättigheterna ska tryggas i Seinäjoki, har ifrågasatts av ett flertal juridiska experter. Läkare och andra sakkunniga, samt politiker över partigränserna, har också ifrågasatt det missvisande materialet som beredningen fört fram. Henriksson betonar att kampen som förts för allas lika rättigheter inte varit förgäves.

- Finländarna har nu fått upp ögonen för hur det går när beslutsfattare i regeringsposition inte vill se helheter och ta till sig all fakta, samt försöker dribbla med grundlagsprövningen. Många har redan sagt ifrån, och vi blir flera hela tiden. För Svenska Folkpartiet är rättsstatsprincipen fundamental.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15