Planerna på en båtskatt seglar vidare – men borde skjutas i sank

19.12.2016 kl. 12:58
I fredags gick förslaget om en båtskatt ut på utlåtanderunda. Den svenska översättningen av lagförslaget kommer gå ut i början av januari, vilket betyder att remissvar på svenska kommer att få längre svarstid. Regeringen har sagt att man strävar att få lagförslaget till riksdagen i februari.

Svenska riksdagsgruppens andre vice ordförande, Ålands riksdagsledamot Mats Löfström lyfte upp skatten två gånger i samband med den nu pågående budgetbehandlingen i riksdagen.

 

– Båtskatten är populistisk plakatpolitik. Summan som den uppskattas hämta in blir bara mindre och mindre. Nu uppskattar finansministeriet att den bara ska ge 17 miljoner euro per år. För det kommer man att bygga upp mycket ny byråkrati, något som ju är helt i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättningar om att minska byråkratin, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

– Skatten kommer inte att drabba de lustjakter och juppiskotrar, som Timo Soini sagt. I stället kommer det att drabba helt vanliga löntagare och pensionärer. Skatten riskerar också att minska på skärgårdsturismen och efterfrågan på finskbyggda småbåtar. På så vis riskerar skatten att bli direkt kontraproduktiv och skadlig för den riktiga ekonomin, säger Mats Löfström.

 

Löfström frågade i budgetdebatten inrikesminister Paula Risikko om sjöbevakningen kommer få mer resurser då man nu tänkt lägga ytterligare uppgifter på myndigheten för att övervaka skatten.

 

– Det är absurt att man föreslår stänga fyra sjöbevakningsstationer i landet och minska sjöbevakningens budget, men samtidigt tänkt ge myndigheten nya övervakningsuppgifter. Sjöbevakningens begränsade resurser och viktiga arbete behövs för att upprätthålla säkerheten till sjöss, inte för att åka omkring och kontrollera om småbåtar betalt sin båtskatt. Samma sak gäller polisen och tullen, säger Mats Löfström.

 

– Jag hoppas att så många som möjligt gör sin röst hörd i samband med utlåtanderundan för att ge ministeriet och regeringen den tydliga signalen att man i den här frågan bör tänka om och prioritera viktigare saker, som att i stället få fart på sysselsättningen, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00