Planerna på en båtskatt seglar vidare – men borde skjutas i sank

19.12.2016 kl. 12:58
I fredags gick förslaget om en båtskatt ut på utlåtanderunda. Den svenska översättningen av lagförslaget kommer gå ut i början av januari, vilket betyder att remissvar på svenska kommer att få längre svarstid. Regeringen har sagt att man strävar att få lagförslaget till riksdagen i februari.

Svenska riksdagsgruppens andre vice ordförande, Ålands riksdagsledamot Mats Löfström lyfte upp skatten två gånger i samband med den nu pågående budgetbehandlingen i riksdagen.

 

– Båtskatten är populistisk plakatpolitik. Summan som den uppskattas hämta in blir bara mindre och mindre. Nu uppskattar finansministeriet att den bara ska ge 17 miljoner euro per år. För det kommer man att bygga upp mycket ny byråkrati, något som ju är helt i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättningar om att minska byråkratin, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

– Skatten kommer inte att drabba de lustjakter och juppiskotrar, som Timo Soini sagt. I stället kommer det att drabba helt vanliga löntagare och pensionärer. Skatten riskerar också att minska på skärgårdsturismen och efterfrågan på finskbyggda småbåtar. På så vis riskerar skatten att bli direkt kontraproduktiv och skadlig för den riktiga ekonomin, säger Mats Löfström.

 

Löfström frågade i budgetdebatten inrikesminister Paula Risikko om sjöbevakningen kommer få mer resurser då man nu tänkt lägga ytterligare uppgifter på myndigheten för att övervaka skatten.

 

– Det är absurt att man föreslår stänga fyra sjöbevakningsstationer i landet och minska sjöbevakningens budget, men samtidigt tänkt ge myndigheten nya övervakningsuppgifter. Sjöbevakningens begränsade resurser och viktiga arbete behövs för att upprätthålla säkerheten till sjöss, inte för att åka omkring och kontrollera om småbåtar betalt sin båtskatt. Samma sak gäller polisen och tullen, säger Mats Löfström.

 

– Jag hoppas att så många som möjligt gör sin röst hörd i samband med utlåtanderundan för att ge ministeriet och regeringen den tydliga signalen att man i den här frågan bör tänka om och prioritera viktigare saker, som att i stället få fart på sysselsättningen, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30