Respekten för rättsstaten måste återupprättas

19.12.2016 kl. 12:37
I morgon kommer riksdagen slutbehandla förslaget till jourreform. Om inte ett mirakel sker kommer det att betyda att Finland i framtiden får 12 sjukhus med omfattande jour, men att Vasa inte är ett av dem

Det betyder att den omfattande jourvården av 85 000 svenskspråkiga österbottningar i praktiken kommer att behöva lösas i Seinäjoki. Seinäjoki har ett enspråkigt finskt sjukhus som hittills inte haft lagstiftat krav att kunna betjäna på svenska. Av den här anledningen har vi i svenska riksdagsgruppen gjort allt i vår makt för att få regeringen att ändra sig och i stället gå in för en modell där 13 sjukhus skulle få omfattande jour, inklusive både Seinäjoki och tvåspråkiga Vasa.

 

Natten till tisdag förra veckan hölls lagförslagets första behandling i plenisalen. Det kändes ganska absurt att vid ett extrainsatt midnattsplenum, en måndag - då många ledamöter är borta, behandla en fråga av så här stor vikt. Alla svenska riksdagsgruppens 10 medlemmar tog sig i ilfart till Helsingfors för att kunna delta i behandlingen. Ett nattligt plenum, som slutade kl. 04.27 på tisdagsmorgonen, är dock inte det enda konstiga i den här frågan. Hela processen har varit så märklig att det stundtals känts som om rättsstaten satts på undantag och allt sunt förnuft kastats överbord.

 

För det första presenterade regeringen ett förslag som man på förhand visste att kommer bli mycket problematiskt att förena med grundlagens stadganden om språkliga rättigheter då man valde Seinäjoki framom Vasa. Flera experter, bl.a. jubileumsfonden Sitra och Stiftelsen för hälsa och välfärd THL hade dessutom föreslagit att Vasa borde väljas framom Seinäjoki.

 

För det andra så smög lagberedningen i social- och hälsovårdsministeriet in ett grovt faktafel i lagförslaget. Lagförslaget hänvisar till en tidigare tolkning av riksdagens grundlagsutskott. Problemet är att grundlagsutskottet aldrig gjort en sådan tolkning. Det här felet kan inte ha kommit in av misstag, utan måste ha skett medvetet, vilket är oerhört allvarligt. Felet upptäcktes i riksdagen, men det är inte riksdagens uppgift att faktagranska propositioner. Riksdagen måste kunna lita på lagberedningen.

 

Hur det här felet lyckats passera justitiekanslern, som har i uppgift att granska lagförslagen under beredningsprocessen, är det många som har frågat sig. Ett indirekt svar på den frågan kom i gårdagens Helsingin Sanomat där justitiekanslern Jaakko Jonkka säger att regeringen sidsteppar honom i lagberedningen och försöker undvika att ärenden granskas i riksdagens grundlagsutskott. Det här är djupt allvarligt och obehagligt.

 

Det har tidigare gått rykten om att regeringen involverat grundlagsexperter i beredningen för att uttryckligen hitta vägar för reformen att inte stoppas i grundlagsutskottet. Justitiekanslerns uttalande kommer förstärka de misstankarna, som om de stämmer, är ytterst allvarliga.

 

Högsta tjänstemannen för vårdreformen, Tuomas Pöysti, har sagt att det inte skulle kosta mer att ha kvar omfattande jour också i Vasa. Ändå har regeringen inte ändrat sig, utan forcerat förslaget vidare. I riksdagens social- och hälsovårdsutskott ville man ännu höra Justitieministeriet då ny information framkommit. Det röstades ner av regeringspartiernas representanter. I riksdagens plenisal föreslogs att lagförslaget skulle återremitteras till grundlagsutskottet, för att garantera att social- och hälsovårdsutskottets betänkande inte stred mot grundlagen. Det röstades också ner.

 

Regeringen har vidhållit att den här reformen bara kommer påverka 50 svenskspråkiga patienter per år och att inget ska flyttas från Vasa. Men om det inte innebär större förändring än så är det ju märkligt att man inte låter Vasa ha kvar omfattande jouren. Det här bidrar därför till misstänksamheten om att det finns en dold agenda, vilket jag verkligen hoppas att inte är fallet.

 

Jag är mycket oroad över att vi verkar gå mot ett samhälle där ändamålen börjat helga medlen och att maktpolitik till och med går framför grundlagen. Respekten för grundlagen och rättsstatens oavhängighet måste återupprättas.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00