Respekten för rättsstaten måste återupprättas

19.12.2016 kl. 12:37
I morgon kommer riksdagen slutbehandla förslaget till jourreform. Om inte ett mirakel sker kommer det att betyda att Finland i framtiden får 12 sjukhus med omfattande jour, men att Vasa inte är ett av dem

Det betyder att den omfattande jourvården av 85 000 svenskspråkiga österbottningar i praktiken kommer att behöva lösas i Seinäjoki. Seinäjoki har ett enspråkigt finskt sjukhus som hittills inte haft lagstiftat krav att kunna betjäna på svenska. Av den här anledningen har vi i svenska riksdagsgruppen gjort allt i vår makt för att få regeringen att ändra sig och i stället gå in för en modell där 13 sjukhus skulle få omfattande jour, inklusive både Seinäjoki och tvåspråkiga Vasa.

 

Natten till tisdag förra veckan hölls lagförslagets första behandling i plenisalen. Det kändes ganska absurt att vid ett extrainsatt midnattsplenum, en måndag - då många ledamöter är borta, behandla en fråga av så här stor vikt. Alla svenska riksdagsgruppens 10 medlemmar tog sig i ilfart till Helsingfors för att kunna delta i behandlingen. Ett nattligt plenum, som slutade kl. 04.27 på tisdagsmorgonen, är dock inte det enda konstiga i den här frågan. Hela processen har varit så märklig att det stundtals känts som om rättsstaten satts på undantag och allt sunt förnuft kastats överbord.

 

För det första presenterade regeringen ett förslag som man på förhand visste att kommer bli mycket problematiskt att förena med grundlagens stadganden om språkliga rättigheter då man valde Seinäjoki framom Vasa. Flera experter, bl.a. jubileumsfonden Sitra och Stiftelsen för hälsa och välfärd THL hade dessutom föreslagit att Vasa borde väljas framom Seinäjoki.

 

För det andra så smög lagberedningen i social- och hälsovårdsministeriet in ett grovt faktafel i lagförslaget. Lagförslaget hänvisar till en tidigare tolkning av riksdagens grundlagsutskott. Problemet är att grundlagsutskottet aldrig gjort en sådan tolkning. Det här felet kan inte ha kommit in av misstag, utan måste ha skett medvetet, vilket är oerhört allvarligt. Felet upptäcktes i riksdagen, men det är inte riksdagens uppgift att faktagranska propositioner. Riksdagen måste kunna lita på lagberedningen.

 

Hur det här felet lyckats passera justitiekanslern, som har i uppgift att granska lagförslagen under beredningsprocessen, är det många som har frågat sig. Ett indirekt svar på den frågan kom i gårdagens Helsingin Sanomat där justitiekanslern Jaakko Jonkka säger att regeringen sidsteppar honom i lagberedningen och försöker undvika att ärenden granskas i riksdagens grundlagsutskott. Det här är djupt allvarligt och obehagligt.

 

Det har tidigare gått rykten om att regeringen involverat grundlagsexperter i beredningen för att uttryckligen hitta vägar för reformen att inte stoppas i grundlagsutskottet. Justitiekanslerns uttalande kommer förstärka de misstankarna, som om de stämmer, är ytterst allvarliga.

 

Högsta tjänstemannen för vårdreformen, Tuomas Pöysti, har sagt att det inte skulle kosta mer att ha kvar omfattande jour också i Vasa. Ändå har regeringen inte ändrat sig, utan forcerat förslaget vidare. I riksdagens social- och hälsovårdsutskott ville man ännu höra Justitieministeriet då ny information framkommit. Det röstades ner av regeringspartiernas representanter. I riksdagens plenisal föreslogs att lagförslaget skulle återremitteras till grundlagsutskottet, för att garantera att social- och hälsovårdsutskottets betänkande inte stred mot grundlagen. Det röstades också ner.

 

Regeringen har vidhållit att den här reformen bara kommer påverka 50 svenskspråkiga patienter per år och att inget ska flyttas från Vasa. Men om det inte innebär större förändring än så är det ju märkligt att man inte låter Vasa ha kvar omfattande jouren. Det här bidrar därför till misstänksamheten om att det finns en dold agenda, vilket jag verkligen hoppas att inte är fallet.

 

Jag är mycket oroad över att vi verkar gå mot ett samhälle där ändamålen börjat helga medlen och att maktpolitik till och med går framför grundlagen. Respekten för grundlagen och rättsstatens oavhängighet måste återupprättas.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15