Var är de strategiska åtgärderna?

14.12.2016 kl. 18:37
Riksdagsledamot Anders Adlercreutz frågade efter de strategiska åtgärderna då statsbudgeten 2017 debatterades i riksdagen.

 

 

Statsbudgeten för 2017 debatteras idag i riksdagen. I sitt regeringsprogram proklamerar regeringen olika strategiska åtgärder för att höja sysselsättningsgraden och stärka tillväxten. Tyvärr lyser dock dessa med sin frånvaro i budgetförslaget, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

 

- Statsminister Sipilä talar gärna om det s.k. strategiska regeringsprogrammet, som har som strategiskt mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent Det målet kan vi alla omfatta. I synnerhet bland kvinnor har dock sysselsättningsgraden t.o.m. sjunkit, vilket är en oroväckande utveckling. Familjepolitiken är i akut behov av förnyelse, men regeringen gör knappast något åt saken eftersom det inte passar Sannfinländarna, säger Adlercreutz.

 

Det är bra att arbetsmarknadsstödet skall gå att använda som startpeng.

Ersättningen på 2500€ för mödrars arbetsgivare är självklart välkommen, men det är fråga om ett plåster, inte en lösning. Det behövs större åtgärder.

 

- Regeringens ovilja att göra strukturella förändringar är otrolig. De blundar för de verkliga problemen och cementerar gamla strukturer i stället för att ta tjuren vid hornen och förnya t.ex.

familjeledighetssystemet eller arbetsmarknaden. Svenska riksdagsgruppen har färdiga modeller som vi gärna delger er. Jag vill verkligen uppmana regeringen att ta tag i problemen också på ett strukturellt plan.

 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37