Kampen för Vasa centralsjukhus fortsätter

11.12.2016 kl. 14:07
De senaste veckorna har jag intensivt arbetat med jourreformen i grundlagsutskottet.

Ett arbete som kulminerade då vi på onsdagskvällen godkände utskottets utlåtande. Ännu tidigare samma dag såg läget för de språkliga rättigheterna och därmed även Vasa Centralsjukhus extremt jobbigt ut. 

Med tanke på den mycket svåra processen, så är det ett mindre mirakel att vi fick ett så starkt och enhälligt utlåtande av grundlagsutskottet. En arbetsseger, det vill jag kalla utlåtandet. Utskottet säger att lagförslaget inte kan godkännas i sin nuvarande form, utan sätter de språkliga rättigheterna bakom det vi kallar grundlagströskeln. Med andra ord säger utskottet att regeringens förslag inte duger som sådant. Förslaget bör ändras.   De språkliga rättigheterna måste tryggas även i praktiken. Regeringen har nu två alternativ. Antingen går man in för en 12+1 modell, där också Vasa centralsjukhus får rätt till full dygnet runt jour eller så slår man fast på lagnivå att Seinäjoki centralsjukhus måste kunna betjäna patienterna också på svenska. Seinäjoki alternativet skulle förutsätta fullständigt tvåspråkig personal dygnet runt och att servicen faktiskt tryggas på två språk. Jag har mycket svårt att se hur det här i praktiken skulle vara möjligt.

Grundlagsutskottet säger också mycket tydligt att den bästa lösningen för att trygga de grundläggande språkliga rättigheterna är att både Vasa och Seinäjoki får full jour. Det är ett starkt ställningstagande för 12 + 1 modellen. Vårdreformens ledande tjänsteman Tuomas Pöysti har i offentligheten konstaterat att full jour i Vasa inte skulle bli nämnvärt dyrare än modellen med bara 12 sjukhus. Till och med direktören för Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt anser att den lättaste vägen är att också Vasa får ansvar för en omfattande jourverksamhet. Enligt honom kan språkkraven bli en utmaning för Seinäjoki sjukhus.

Med andra ord finns det varken ekonomiska eller andra orsaker som talar mot att Vasa ska få full jour. I det här skedet handlar det nu längre endast om politisk vilja från regeringens håll.

Jourreformens behandling fortsätter nu i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Vi i SFP kommer där att fortsätta jobba för att Vasa ska få rätt till full jour. Samtidigt är det nu upp till bevis för de övriga partierna. Hur kommer de att jobba för Vasa centralsjukhus framtid? Ifall de övriga partierna utöver vackra ord i festtal  värnar för tryggandet av de språkliga rättigheterna bör de nu ta sitt ansvar. Allas stöd behövs i den fortsatta behandlingen. Särskilt riktar jag blicken nu till alla  regeringspartiriksdagsledamöter i Vasa valkrets. Samlingspartiet har på riksnivå inte ännu lyft ett finger för fulljour i Vasa. Kampen för Vasa centralsjukhus fortsätter.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30