Grundlagen får inte bli ett smörgåsbord

10.12.2016 kl. 07:52
För tillfället behandlar riksdagen regeringens förslag till jourreform.

Reformen slår fast hur många sjukhus i landet som ska få ha omfattande jour, öppna dygnet runt och med beredskap att vårda specialfall. Regeringen föreslår att enbart 12 sjukhus, mot dagens 20, i framtiden ska ha det. Det betyder att sex landskap kommer att bli utan sjukhus med omfattande jour. Förslaget påverkar inte direkt Åland, eftersom sjukvård är Ålands behörighet, men det kan påverka svenskan i Finland.

 

Regeringen har nämligen föreslagit att Österbottens landskap blir utan sjukhus med omfattande jour. Det skulle betyda att Vasa sjukhus blir degraderat i jämförelse med sjukhuset i Seinäjoki, som ligger i södra Österbottens landskap. I regeringens planer ska de patienter i Österbotten med den här typens jourbehov i framtiden föras till Seinäjoki.

 

Seinäjoki sjukhus är enspråkigt finskt, i en enspråkig stad som ligger i ett enspråkigt landskap. Österbottens landskap är däremot tvåspråkigt med nästan lika många finskspråkiga som de 85 000 svenskspråkiga. Om man måste välja mellan Seinäjoki och Vasa, borde man därför välja Vasa, eftersom finsk- och svenskspråkiga där kan få likvärdig vård. Ändå föreslår regeringen Seinäjoki.

 

I riksdagens grundlagsutskott har vi grundligt behandlat ärendet för att se om planerna strider mot bl.a. de grundlagsstadgade språkliga rättigheterna. Efter ett extrainsatt möte i onsdags kunde vi till sist enhälligt godkänna ett utlåtande.

 

Utlåtandet säger att de språkliga rättigheterna måste garanteras, annars kan reformen inte godkännas. Utlåtandet blev så bra som det bara kunde bli. Tidigare samma morgon såg det nämligen ut som om vi inte skulle kunna enas, utan behöva rösta.

 

Skulle vi röstat hade vi riskerat få en konstitutionell kris med oklara följder. Därför var det oerhört viktigt att vi fick ett enhälligt utlåtande. Det skapar också förutsättningar för att Vasa skulle kunna få ha kvar omfattande jour enligt en 12+1 modell, där både Seinäjoki och Vasa behåller nuvarande status. Det skulle vara det logiska.

 

Grundlagsutskottets skrivningar är i sig bra och borde i vanliga fall vara tillräckliga. Men i den här reformen har vi sett så många konstigheter att det stundtals nästan känts som om man försöker åka slalom runt grundlagsenliga rättigheter.

 

Grundlagsutskottet kräver att vården på svenska måste fungera - också i praktiken - men inte exakt hur. Jag personligen hade önskat att utlåtandet i klartext skulle säga att Vasa måste bli kvar. Nu avgörs den frågan i stället i social- och hälsovårdsutskottet.

 

Tuomas Pöysti, vårdreformens högsta tjänsteman, sa förra veckan i en intervju att en 12+1 modell inte blir nämnvärt dyrare. Därför känns det rätt absurt att vi behövt vända och vrida på frågan i grundlagsutskottet. Att Vasa ska ha fulljour också i fortsättningen borde ju vara självklart för att bäst garantera de grundlagsenliga rättigheterna. Problemet i det här förslaget är att man ställt grundlagsenliga rättigheter mot varandra. Rätten att få vård, ställs mot rätten att få service på sitt modersmål. Det har komplicerat behandlingen eftersom det i praktiken riskerat göra grundlagen till ett smörgåsbord.

 

Man bör därför så långt som möjligt undvika att ställa grundlagsrättigheter mot varandra. Det hade man kunnat göra också i denna fråga, om det funnits politisk vilja. Reformen har tyvärr laddats med politisk prestige där logiken riskerar falla offer för politiken. Ännu är det dock inte försent att låta sunt förnuft få sista ordet. Jag hoppas därför att den politiska viljan ännu kommer hittas så att både Seinäjoki och Vasa får behålla sin omfattande jour. Det är inte bara viktigt för Vasa, utan också på sikt för svenskans ställning i landet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00