Grundlagen får inte bli ett smörgåsbord

10.12.2016 kl. 07:52
För tillfället behandlar riksdagen regeringens förslag till jourreform.

Reformen slår fast hur många sjukhus i landet som ska få ha omfattande jour, öppna dygnet runt och med beredskap att vårda specialfall. Regeringen föreslår att enbart 12 sjukhus, mot dagens 20, i framtiden ska ha det. Det betyder att sex landskap kommer att bli utan sjukhus med omfattande jour. Förslaget påverkar inte direkt Åland, eftersom sjukvård är Ålands behörighet, men det kan påverka svenskan i Finland.

 

Regeringen har nämligen föreslagit att Österbottens landskap blir utan sjukhus med omfattande jour. Det skulle betyda att Vasa sjukhus blir degraderat i jämförelse med sjukhuset i Seinäjoki, som ligger i södra Österbottens landskap. I regeringens planer ska de patienter i Österbotten med den här typens jourbehov i framtiden föras till Seinäjoki.

 

Seinäjoki sjukhus är enspråkigt finskt, i en enspråkig stad som ligger i ett enspråkigt landskap. Österbottens landskap är däremot tvåspråkigt med nästan lika många finskspråkiga som de 85 000 svenskspråkiga. Om man måste välja mellan Seinäjoki och Vasa, borde man därför välja Vasa, eftersom finsk- och svenskspråkiga där kan få likvärdig vård. Ändå föreslår regeringen Seinäjoki.

 

I riksdagens grundlagsutskott har vi grundligt behandlat ärendet för att se om planerna strider mot bl.a. de grundlagsstadgade språkliga rättigheterna. Efter ett extrainsatt möte i onsdags kunde vi till sist enhälligt godkänna ett utlåtande.

 

Utlåtandet säger att de språkliga rättigheterna måste garanteras, annars kan reformen inte godkännas. Utlåtandet blev så bra som det bara kunde bli. Tidigare samma morgon såg det nämligen ut som om vi inte skulle kunna enas, utan behöva rösta.

 

Skulle vi röstat hade vi riskerat få en konstitutionell kris med oklara följder. Därför var det oerhört viktigt att vi fick ett enhälligt utlåtande. Det skapar också förutsättningar för att Vasa skulle kunna få ha kvar omfattande jour enligt en 12+1 modell, där både Seinäjoki och Vasa behåller nuvarande status. Det skulle vara det logiska.

 

Grundlagsutskottets skrivningar är i sig bra och borde i vanliga fall vara tillräckliga. Men i den här reformen har vi sett så många konstigheter att det stundtals nästan känts som om man försöker åka slalom runt grundlagsenliga rättigheter.

 

Grundlagsutskottet kräver att vården på svenska måste fungera - också i praktiken - men inte exakt hur. Jag personligen hade önskat att utlåtandet i klartext skulle säga att Vasa måste bli kvar. Nu avgörs den frågan i stället i social- och hälsovårdsutskottet.

 

Tuomas Pöysti, vårdreformens högsta tjänsteman, sa förra veckan i en intervju att en 12+1 modell inte blir nämnvärt dyrare. Därför känns det rätt absurt att vi behövt vända och vrida på frågan i grundlagsutskottet. Att Vasa ska ha fulljour också i fortsättningen borde ju vara självklart för att bäst garantera de grundlagsenliga rättigheterna. Problemet i det här förslaget är att man ställt grundlagsenliga rättigheter mot varandra. Rätten att få vård, ställs mot rätten att få service på sitt modersmål. Det har komplicerat behandlingen eftersom det i praktiken riskerat göra grundlagen till ett smörgåsbord.

 

Man bör därför så långt som möjligt undvika att ställa grundlagsrättigheter mot varandra. Det hade man kunnat göra också i denna fråga, om det funnits politisk vilja. Reformen har tyvärr laddats med politisk prestige där logiken riskerar falla offer för politiken. Ännu är det dock inte försent att låta sunt förnuft få sista ordet. Jag hoppas därför att den politiska viljan ännu kommer hittas så att både Seinäjoki och Vasa får behålla sin omfattande jour. Det är inte bara viktigt för Vasa, utan också på sikt för svenskans ställning i landet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00