Står vi inför en konstitutionell kris?

03.12.2016 kl. 10:13



Finland avviker från de flesta andra rättsstater eftersom vi inte har någon författningsdomstol med erfarna rättslärda som bedömer ett lagförslags grundlagsenlighet

I Finland är det riksdagens grundlagsutskott som utför den laglighetskontrollen. Vårt system med ett politiskt tillsatt organ som grundlagsexperter, brukar med jämna mellanrum kritiseras och ifrågasattas både internationellt och inom landet. Hittills har vi alltid kunnat försvara oss med att vårt system ju faktiskt fungerar. Det har varit en hederssak för grundlagsutskottet att inte rösta i grundlagsfrågor och åtminstone aldrig på partipolitisk bas.

 

Men någonting håller på att förändras. De första tecknen kom under statsminister Vanhanens andra regering när den centerledda regeringen av region- och partipolitiska skäl med våld försökte föra Karleby norrut trots att deras lagförslag stred mot grundlagen. Alla minns ännu dåvarande kommunminister, sedermera statsminister, Kiviniemis föraktfulla uttalanden om att hon "inte ändrar sig för hon har rätt", trots att grundlagsutskottet fällt regeringens lagförslag. Sedan skarvade hon i med att hävda att "vi vet ju alla vem som sitter i grundlagsutskottet."

 

Om centerpartisten Mari Kiviniemi var den som öppnade vägen för ringaktning av grundlagsutskottet så blev det inte bättre under regeringen Katainen. Den regeringens stora projekt, Kommunreformen, stupade också på att den gick på tvärs mot kommunernas grundlagsenliga självbestämmanderätt och följaktligen inte kunde genomföras. Nu började också rutinerade riksdagsledamöter som samlingspartiets Ben Zyskowicz tala nedlåtande om våra grundlagsexperter, professorer och erfarna rättslärda, som "grundlagsfundamentalister". Och plötsligt var det på något sätt tillåtet också för riksdagsledamöter att säga nästan vad som helst om det som utgör grunden för hela vår republik, vår grundlag, och hur den tolkas.

 

Nu med regeringen Sipilä vid rodret har vi nått en tredje nivå. Regeringen försöker inte ens ge sken av att de respekterar de grundlagsenliga rättigheterna som medborgarnas rätt till service på sitt eget modersmål.  I stället är de snarast oförskämda mot den som talar om språkliga grundrättigheter. Minister Rehula är nedlåtande och stött. Minister Risikko fäller direkt genanta uttalande om "man kan nog ge service på svenska i Seinäjoki". Vår statsminister Sipilä  säger ingenting.Och naturligtvis avspeglas det i riksdagen. Ledamöterna Antti Kurvinen (c) och Susanna Koski (saml) lyder order uppifrån och gör sig själva till åtlöje genom att försöka tysta sakkunniga. Båda borde vara ytterst medvetna om att alla sakkunniga som riksdagen hör själva äger sina sakkunnigutlåtanden och inte kan beläggas med munkavle bara för att deras åsikter inte passar regeringspartierna. Rekordet hittills innehas av sannfinländska riksdagsledamoten Ville Tavio som talat om "grundlagsdiktatur."

 

Inom de närmaste veckorna kommer vi att se om denna förskjutning också nått in i riksdagens grundlagsutskott. Om vi får ett resultat där regeringspartierna röstar för att lagen om jourförordningen är helt i enlighet med vår grundlag, trots att ett flertal grundlagsprofessorer i offentligheten hävdat något annat, och oppositionspartierna röstar emot, så rubbas hela grunden för Finland som rättsstat. Då befinner vi oss plötsligt i samma situation som Polen och Ungern där regeringarna gått hårt fram mot grundlagen.

 

De svenskspråkiga har rätt till service på sitt modersmål i tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt som Vasa och Karleby, men inte i enspråkiga som Seinäjoki. I värsta fall står vi inför en konstitutionell kris där vårt grundlagsutskott förvandlas från den yttersta utposten för lag och rätt, till ett politiskt organ bland andra. Det vill ingen av oss se.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35