Målmedveten och realistisk energistrategi behövs

03.12.2016 kl. 08:17
Kampen för Vasa centralsjukhus pågår för fullt. Senaste vecka märkte vi att det finns krafter i regeringsställning som uppenbarligen är beredda att eventuellt till och med medvetet feltolka och fel citera grundlagsutskottets tidigare utlåtanden

Det är  det sjukaste man på nära håll tvingats bevittna i lagstiftningsväg. Om det är någon som vill se hur låg nivån är denna vecka rekommenderar jag Ilkkas chefredaktörs kolumn senaste söndag. Att föraktet mot svenskan sitter så otroligt djupt var trots allt för mig en överraskning. Jag hoppas tidningen publicerar mitt svar.

 

Denna vecka i riksdagen har även handlat om regeringens energi- och klimatpolitiska strategi. ”-Världen står inför en energiekonomisk förändring”, sa näringsminister Olli Rehn när han i förra veckan presenterade strategin. Sin stil trogen använde Rehn inte överord, men han kunde mycket väl även ha talat om revolution. Det kommer att hända mycket stora saker på energi- och klimatfronten fram till 2030 och ännu mer fram till 2050.

 

För att få till stånd utsläppsminskningar är trafikens andel stor. Vi behöver både skattemässiga incitament och bra lagstiftning för att främja elbilismen. Vi ligger redan nu efter många andra och satsningarna fram till år 2030 är främst på bilar som går på biobränsle. Bioenergisatsningen betyder att virkesuttaget ska öka, vilket är fullt möjligt på ett hållbart sätt.

 

Det är även viktigt att vi tryggar samproduktionen av el och värme med tanke på vårt nordliga läge och de utmaningar säsongvariationerna innebär. Fjärrvärmeproduktionen bör fock på sikt övergå till förnybara energikällor. Då det gäller utvecklingen av olika förnybara alternativ bör de planerade stödsystemen vara teknologineutrala. Vindkraften är redan idag ett av de billigaste sätten att utöka den förnybara kapaciteten. Stödsystemet måste visserligen ses över, men det är en dålig strategi att politiskt bromsa utbyggnaden.

 

Vi borde även på allvar få i gång vår produktion av solenergi. Vi har en lika stor produktionspotential av solenergi som norra Tyskland. Det borde vi inse och handla därefter. Regeringen borde skapa sporrande element för att så många som möjligt ska kunna ersätta en del av sin köpta el med lokalt producerad solenergi. Tyvärr försvåras lokal produktion idag av vår egen lagstiftning, med bland annat bestämmelser om tomtgränser som utgör hinder. Sydösterbotten kunde absolut vara en föregångare när det gäller solenergi!

 

I regeringens papper betonas även helt rätt att energiteknologin med sina nya produkter, service och innovationer har potential att fungera - och fungerar redan - som en betydande motor för tillväxt. Vi ser det tydligt i Vasaregionen där andelen cleantech-patent är större än i någon annan region i Norden. Regeringen borde även infria sina löften om ett starkt partnerskap mellan den privata och offentliga sektorn. I Österbotten har vi redan nått upp över regeringen sysselsättningsmålsättning på 72 %. Att dra ner på den offentliga servicenivån i ett landskap som bidrar till att försörja andra landskap är mycket oklokt ur hela landets synvinkel.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30