Målmedveten och realistisk energistrategi behövs

03.12.2016 kl. 08:17
Kampen för Vasa centralsjukhus pågår för fullt. Senaste vecka märkte vi att det finns krafter i regeringsställning som uppenbarligen är beredda att eventuellt till och med medvetet feltolka och fel citera grundlagsutskottets tidigare utlåtanden

Det är  det sjukaste man på nära håll tvingats bevittna i lagstiftningsväg. Om det är någon som vill se hur låg nivån är denna vecka rekommenderar jag Ilkkas chefredaktörs kolumn senaste söndag. Att föraktet mot svenskan sitter så otroligt djupt var trots allt för mig en överraskning. Jag hoppas tidningen publicerar mitt svar.

 

Denna vecka i riksdagen har även handlat om regeringens energi- och klimatpolitiska strategi. ”-Världen står inför en energiekonomisk förändring”, sa näringsminister Olli Rehn när han i förra veckan presenterade strategin. Sin stil trogen använde Rehn inte överord, men han kunde mycket väl även ha talat om revolution. Det kommer att hända mycket stora saker på energi- och klimatfronten fram till 2030 och ännu mer fram till 2050.

 

För att få till stånd utsläppsminskningar är trafikens andel stor. Vi behöver både skattemässiga incitament och bra lagstiftning för att främja elbilismen. Vi ligger redan nu efter många andra och satsningarna fram till år 2030 är främst på bilar som går på biobränsle. Bioenergisatsningen betyder att virkesuttaget ska öka, vilket är fullt möjligt på ett hållbart sätt.

 

Det är även viktigt att vi tryggar samproduktionen av el och värme med tanke på vårt nordliga läge och de utmaningar säsongvariationerna innebär. Fjärrvärmeproduktionen bör fock på sikt övergå till förnybara energikällor. Då det gäller utvecklingen av olika förnybara alternativ bör de planerade stödsystemen vara teknologineutrala. Vindkraften är redan idag ett av de billigaste sätten att utöka den förnybara kapaciteten. Stödsystemet måste visserligen ses över, men det är en dålig strategi att politiskt bromsa utbyggnaden.

 

Vi borde även på allvar få i gång vår produktion av solenergi. Vi har en lika stor produktionspotential av solenergi som norra Tyskland. Det borde vi inse och handla därefter. Regeringen borde skapa sporrande element för att så många som möjligt ska kunna ersätta en del av sin köpta el med lokalt producerad solenergi. Tyvärr försvåras lokal produktion idag av vår egen lagstiftning, med bland annat bestämmelser om tomtgränser som utgör hinder. Sydösterbotten kunde absolut vara en föregångare när det gäller solenergi!

 

I regeringens papper betonas även helt rätt att energiteknologin med sina nya produkter, service och innovationer har potential att fungera - och fungerar redan - som en betydande motor för tillväxt. Vi ser det tydligt i Vasaregionen där andelen cleantech-patent är större än i någon annan region i Norden. Regeringen borde även infria sina löften om ett starkt partnerskap mellan den privata och offentliga sektorn. I Österbotten har vi redan nått upp över regeringen sysselsättningsmålsättning på 72 %. Att dra ner på den offentliga servicenivån i ett landskap som bidrar till att försörja andra landskap är mycket oklokt ur hela landets synvinkel.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00