Målmedveten och realistisk energistrategi behövs

03.12.2016 kl. 08:17
Kampen för Vasa centralsjukhus pågår för fullt. Senaste vecka märkte vi att det finns krafter i regeringsställning som uppenbarligen är beredda att eventuellt till och med medvetet feltolka och fel citera grundlagsutskottets tidigare utlåtanden

Det är  det sjukaste man på nära håll tvingats bevittna i lagstiftningsväg. Om det är någon som vill se hur låg nivån är denna vecka rekommenderar jag Ilkkas chefredaktörs kolumn senaste söndag. Att föraktet mot svenskan sitter så otroligt djupt var trots allt för mig en överraskning. Jag hoppas tidningen publicerar mitt svar.

 

Denna vecka i riksdagen har även handlat om regeringens energi- och klimatpolitiska strategi. ”-Världen står inför en energiekonomisk förändring”, sa näringsminister Olli Rehn när han i förra veckan presenterade strategin. Sin stil trogen använde Rehn inte överord, men han kunde mycket väl även ha talat om revolution. Det kommer att hända mycket stora saker på energi- och klimatfronten fram till 2030 och ännu mer fram till 2050.

 

För att få till stånd utsläppsminskningar är trafikens andel stor. Vi behöver både skattemässiga incitament och bra lagstiftning för att främja elbilismen. Vi ligger redan nu efter många andra och satsningarna fram till år 2030 är främst på bilar som går på biobränsle. Bioenergisatsningen betyder att virkesuttaget ska öka, vilket är fullt möjligt på ett hållbart sätt.

 

Det är även viktigt att vi tryggar samproduktionen av el och värme med tanke på vårt nordliga läge och de utmaningar säsongvariationerna innebär. Fjärrvärmeproduktionen bör fock på sikt övergå till förnybara energikällor. Då det gäller utvecklingen av olika förnybara alternativ bör de planerade stödsystemen vara teknologineutrala. Vindkraften är redan idag ett av de billigaste sätten att utöka den förnybara kapaciteten. Stödsystemet måste visserligen ses över, men det är en dålig strategi att politiskt bromsa utbyggnaden.

 

Vi borde även på allvar få i gång vår produktion av solenergi. Vi har en lika stor produktionspotential av solenergi som norra Tyskland. Det borde vi inse och handla därefter. Regeringen borde skapa sporrande element för att så många som möjligt ska kunna ersätta en del av sin köpta el med lokalt producerad solenergi. Tyvärr försvåras lokal produktion idag av vår egen lagstiftning, med bland annat bestämmelser om tomtgränser som utgör hinder. Sydösterbotten kunde absolut vara en föregångare när det gäller solenergi!

 

I regeringens papper betonas även helt rätt att energiteknologin med sina nya produkter, service och innovationer har potential att fungera - och fungerar redan - som en betydande motor för tillväxt. Vi ser det tydligt i Vasaregionen där andelen cleantech-patent är större än i någon annan region i Norden. Regeringen borde även infria sina löften om ett starkt partnerskap mellan den privata och offentliga sektorn. I Österbotten har vi redan nått upp över regeringen sysselsättningsmålsättning på 72 %. Att dra ner på den offentliga servicenivån i ett landskap som bidrar till att försörja andra landskap är mycket oklokt ur hela landets synvinkel.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37