Kolumn

Målmedveten och realistisk energistrategi behövs

03.12.2016 kl. 08:17

Kampen för Vasa centralsjukhus pågår för fullt. Senaste vecka märkte vi att det finns krafter i regeringsställning som uppenbarligen är beredda att eventuellt till och med medvetet feltolka och fel citera grundlagsutskottets tidigare utlåtanden

Det är det sjukaste man på nära håll tvingats bevittna i lagstiftningsväg. Om det är någon som vill se hur låg nivån är denna vecka rekommenderar jag Ilkkas chefredaktörs kolumn senaste söndag. Att föraktet mot svenskan sitter så otroligt djupt var trots allt för mig en överraskning. Jag hoppas tidningen publicerar mitt svar.

Denna vecka i riksdagen har även handlat om regeringens energi- och klimatpolitiska strategi. ”-Världen står inför en energiekonomisk förändring”, sa näringsminister Olli Rehn när han i förra veckan presenterade strategin. Sin stil trogen använde Rehn inte överord, men han kunde mycket väl även ha talat om revolution. Det kommer att hända mycket stora saker på energi- och klimatfronten fram till 2030 och ännu mer fram till 2050.

För att få till stånd utsläppsminskningar är trafikens andel stor. Vi behöver både skattemässiga incitament och bra lagstiftning för att främja elbilismen. Vi ligger redan nu efter många andra och satsningarna fram till år 2030 är främst på bilar som går på biobränsle. Bioenergisatsningen betyder att virkesuttaget ska öka, vilket är fullt möjligt på ett hållbart sätt.

Det är även viktigt att vi tryggar samproduktionen av el och värme med tanke på vårt nordliga läge och de utmaningar säsongvariationerna innebär. Fjärrvärmeproduktionen bör fock på sikt övergå till förnybara energikällor. Då det gäller utvecklingen av olika förnybara alternativ bör de planerade stödsystemen vara teknologineutrala. Vindkraften är redan idag ett av de billigaste sätten att utöka den förnybara kapaciteten. Stödsystemet måste visserligen ses över, men det är en dålig strategi att politiskt bromsa utbyggnaden.

Vi borde även på allvar få i gång vår produktion av solenergi. Vi har en lika stor produktionspotential av solenergi som norra Tyskland. Det borde vi inse och handla därefter. Regeringen borde skapa sporrande element för att så många som möjligt ska kunna ersätta en del av sin köpta el med lokalt producerad solenergi. Tyvärr försvåras lokal produktion idag av vår egen lagstiftning, med bland annat bestämmelser om tomtgränser som utgör hinder. Sydösterbotten kunde absolut vara en föregångare när det gäller solenergi!

I regeringens papper betonas även helt rätt att energiteknologin med sina nya produkter, service och innovationer har potential att fungera - och fungerar redan - som en betydande motor för tillväxt. Vi ser det tydligt i Vasaregionen där andelen cleantech-patent är större än i någon annan region i Norden. Regeringen borde även infria sina löften om ett starkt partnerskap mellan den privata och offentliga sektorn. I Österbotten har vi redan nått upp över regeringen sysselsättningsmålsättning på 72 %. Att dra ner på den offentliga servicenivån i ett landskap som bidrar till att försörja andra landskap är mycket oklokt ur hela landets synvinkel.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15