Insändare

Postens lagstadgade uppgifter bör granskas

02.12.2016 kl. 10:18

Postlagen är på remissrunda och olika instanser har möjlighet att säga sin åsikt om hur postens verksamhet ska ordnas i framtiden.

Under hösten har det kommit besked om drastiska försämringar i postens utdelning. På många orter kommer dagstidningarna med dagsposten och på vissa områden kommer posten att delas ut enbart under tre dagar i veckan. Det här är oacceptabelt och för att hitta lösningar på problemen borde vi nu diskutera helt nya möjligheter.

En möjlighet kunde vara att definiera dagstidningarna som produkter som faller inom ramen för postens samhällsomfattande tjänster. I och med detta skulle posten bli skyldig att dela ut dagstidningarna på det sätt som man väljer att definiera i postlagen. I flera länder såsom Norge, Danmark, Tyskland och Frankrike hör dagstidningarna till de samhällsomfattande tjänsterna. I Finland är det bara brev med frimärke och max tio kg tunga paket som är försedda med frimärke och som skickas utomlands som hör till postens samhällsomfattande tjänster.

I framtiden torde dagstidningarna ges ut i digitalt format, men vi är inte ännu där. Under en övergångsperiod måste vi också kunna garantera att alla har tillgång till dagstidningarna i pappersformat dagligen. Dessutom borde man överväga en kombinerad morgonutdelning av tidningar och brev där det är ändamålsenligt.

Jag förstår mycket väl att det just nu är svårt att öka på statens utgifter. Men medborgarna försätts i mycket olika situation beroende på var man bor. Tillgång till dagstidningen på morgonen och till övrig post fem gånger i veckan kan anses vara en förutsättning för att kunna fungera som medborgare. Det handlar till syvende och sist om att skapa förutsättningar för en fungerande demokrati.

Det är nu, före regeringen slutligen fattar beslut om innehållet i postlagen, som vi fördomsfritt ska diskutera hur vi bäst kan trygga fungerande postservice. Olika modeller och alternativ finns att tillgå om bara den politiska viljan finns. Att tillåta att dagstidningarnas distribution finansieras via statsbudgeten är en central fråga som borde bli föremål för en samhällsdebatt nu. Få av oss vill få dagstidningen på eftermiddagen eller post enbart tre dagar i veckan.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15