Tidningsutdelningen måste få budgetfinansiering

30.11.2016 kl. 16:00
Svenska riksdagsgruppen kräver att regeringen i förslaget till ny postlag söker en lösning som tillåter budgetfinansiering för att trygga tidningsutdelningen.

– Där det är ändamålsenligt bör man även överväga att slå samman morgonutdelning av brev och tidningar, säger riksdagsledamot Mats Nylund (SFP).

Han anser att den lönsamhetskris som dagstidningarna genomgår har fördjupats till den grad att det krävs fördomslöst nytänkande från statsmaktens sida. Då en del får sin morgontidning och andra inte får den, hamnar medborgarna i en ojämlik position.

– Vi anser att dagstidningen är nödvändig för folkbildningen. Samhällsdialogen blir allt svårare att genomföra då folk avstår från sina tidningsprenumerationer, bland annat för att utdelningen inte fungerar på mindre orter och i skärgården, säger Nylund.

 

Svenska riksdagsgruppen anser att den nya postlagen borde definiera dagstidningarna som samhällsomfattande tjänster. I dagens läge är det bara brev och mindre paket som hör till postens samhällsomfattande tjänster.

– En fungerande tidningsdistribution är en demokratifråga. Sociala medier är ett komplement, men ersätter inte dagstidningens mångsidiga allmänbildande rapportering och politiska granskande analys som är av fundamental betydelse för att våra öppna demokratiska samhällen ska fungera, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

Löfström och Nylund deltog på onsdagen i Bildningsförbundets seminarium om postlagen i Helsingfors.

– Ett annat alternativ är att vi gör som i Belgien. Den belgiska modellen går ut på en koncession som auktioneras ut områdesvis och innehåller stöd via budgetmedel för de områden där tidig morgonutdelning inte lyckas med hjälp av konkurrens och marknadskrafter. Det här är det mest kostnadseffektiva sättet att trygga utdelningen, säger Löfström och Nylund.

Mats Löfström och Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00