Kolumn

Att respektera varandra

26.11.2016 kl. 13:12

För tre veckor sedan befann jag mig i USA. På TV snurrade de politiska reklamfilmerna inför presidentvalet på alla kanaler. Hillary Clintons reklamfilmer porträtterade Donald Trump som en instabil cowboy som man inte kan låta handha landets kärnvapenkoder. Trumps reklamfilmer presenterade i sin tur Clinton som en korrumperad ledare för ett etablissemang som tar mutor av främmande makter. Reklamerna sa inte ett ord om vad någon av kandidaterna ville göra för det amerikanska folket. De bara svartmålade varandras svagheter.

Söndagen innan valet såg jag Trump tala i Leesburg, Virginia. Stämningen var elektrisk. Lika populära som de röda kepsarna med Trumps kampanjslogan Make America Great Again var t-skjortor med texten: Släng Clinton i fängelse. Den första uppvärmningstalaren för kvällen, den förra senatorn Rick Santorum, konstaterade att Clinton kommer bli den första presidentkandidaten någonsin att sitta längre än åtta år – i fängelse. Publiken skanderade högljutt: Lås in henne!

Det var mycket testosteron i luften. Trump hade piskat upp stämningarna och delat in folket i vi och dem. Det tysta bortglömda folket mot Washingtons korrumperade maktelit. De i lokalen var arga. Där var ilska, förakt – och hat.

Det jag såg i Leesburg skulle i skolan rubricerats som värsta sortens mobbning. Trump inte bara godkände det, han underblåste det genom att kasta mer bensin på elden. Det var obehagligt, kusligt och skrämmande.

Försök till att svepande måla in samhället i en maktelit mot en bortglömd allmänhet görs inte bara i USA, utan också i Europa och i Finland. Vem som verkligen är denna maktelit blir ofta oklart, men för populister behövs inte faktabevis. Misstankar, eller till och med lögner, får användas som medel när huvudmålsättningen framförallt bara är att komma till makten.

Populister kommer alltid att finnas, men man kan minska på dess grogrund genom att bibehålla nivån och respekten i samhällsdebatten. Som politiker i Finland är det viktigt att tänka på den bild man ger av politiken.

När det bråkas i politiken, oberoende om det är lokalt eller på riksplan, är det inte lätt för väljarna att avgöra vem som har rätt eller fel. I stället låter många kanske helt bli att rösta eller så går man över till alternativ som likt Trump vill ”dränera träsket” med enkla svar på svåra frågor. Då är vi ansvarsbärande politiker ute på svag is.

Många tror att vi bara strider i riksdagen. Det stämmer inte. Men det blir lätt bilden från de TV-sända frågetimmarna. Politiken har blivit hårdare och mer kompromisslös. Det är i demokratins intresse att vända på den trenden. Där har alla politiker ett ansvar.

Men för att lyckas måste också makten bli mer ödmjuk. Om man använder en majoritet för att driva igenom stora reformer utan vilja att lyssna eller kompromissa, bara för att man har makten, skapar man en splittring som på sikt blir farlig för det demokratiska samhället.

Vi behöver återvinna ett samhällsklimat med mer tolerans, delaktighet och respekt i politiken. Det är en överlevnadsfråga för demokratin.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.

30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.

19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.

12.09.2006 kl. 00:00