Att respektera varandra

26.11.2016 kl. 13:12



För tre veckor sedan befann jag mig i USA. På TV snurrade de politiska reklamfilmerna inför presidentvalet på alla kanaler. Hillary Clintons reklamfilmer porträtterade Donald Trump som en instabil cowboy som man inte kan låta handha landets kärnvapenkoder. Trumps reklamfilmer presenterade i sin tur Clinton som en korrumperad ledare för ett etablissemang som tar mutor av främmande makter. Reklamerna sa inte ett ord om vad någon av kandidaterna ville göra för det amerikanska folket. De bara svartmålade varandras svagheter.

Söndagen innan valet såg jag Trump tala i Leesburg, Virginia. Stämningen var elektrisk. Lika populära som de röda kepsarna med Trumps kampanjslogan Make America Great Again var t-skjortor med texten: Släng Clinton i fängelse. Den första uppvärmningstalaren för kvällen, den förra senatorn Rick Santorum, konstaterade att Clinton kommer bli den första presidentkandidaten någonsin att sitta längre än åtta år – i fängelse. Publiken skanderade högljutt: Lås in henne!

 

Det var mycket testosteron i luften. Trump hade piskat upp stämningarna och delat in folket i vi och dem. Det tysta bortglömda folket mot Washingtons korrumperade maktelit. De i lokalen var arga. Där var ilska, förakt – och hat.

 

Det jag såg i Leesburg skulle i skolan rubricerats som värsta sortens mobbning. Trump inte bara godkände det, han underblåste det genom att kasta mer bensin på elden. Det var obehagligt, kusligt och skrämmande.

 

Försök till att svepande måla in samhället i en maktelit mot en bortglömd allmänhet görs inte bara i USA, utan också i Europa och i Finland. Vem som verkligen är denna maktelit blir ofta oklart, men för populister behövs inte faktabevis. Misstankar, eller till och med lögner, får användas som medel när huvudmålsättningen framförallt bara är att komma till makten.

 

Populister kommer alltid att finnas, men man kan minska på dess grogrund genom att bibehålla nivån och respekten i samhällsdebatten. Som politiker i Finland är det viktigt att tänka på den bild man ger av politiken.

 

När det bråkas i politiken, oberoende om det är lokalt eller på riksplan, är det inte lätt för väljarna att avgöra vem som har rätt eller fel. I stället låter många kanske helt bli att rösta eller så går man över till alternativ som likt Trump vill ”dränera träsket” med enkla svar på svåra frågor. Då är vi ansvarsbärande politiker ute på svag is.

 

Många tror att vi bara strider i riksdagen. Det stämmer inte. Men det blir lätt bilden från de TV-sända frågetimmarna. Politiken har blivit hårdare och mer kompromisslös. Det är i demokratins intresse att vända på den trenden. Där har alla politiker ett ansvar.

 

Men för att lyckas måste också makten bli mer ödmjuk. Om man använder en majoritet för att driva igenom stora reformer utan vilja att lyssna eller kompromissa, bara för att man har makten, skapar man en splittring som på sikt blir farlig för det demokratiska samhället.

 

Vi behöver återvinna ett samhällsklimat med mer tolerans, delaktighet och respekt i politiken. Det är en överlevnadsfråga för demokratin.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05