Kina och nettolönesystem hör inte ihop

26.11.2016 kl. 07:10
Det var ett mycket glädjande besked att Viking Line ingår ett intentionsavtal om att bygga ett nytt fartyg. Det andas framtidstro för rederiet, Åland och Finland. Det är viktigt att Viking Line fortsätter utvecklas och upprätthåller sin konkurrenskraft på Östersjön. Det är i Ålands och Finlands intresse, då bolaget är en stor arbetsgivare på Åland och nationellt.

En stor del av styckegodsexporten (och importen) från (och till) Finland går dagligen på fartygens bildäck. Viking Line är således en vital del av Finlands utrikeshandelslogistik samt, i eventuell kristid, försörjningsberedskap.

 

Alla var dock inte lika glada för beskedet. Det tog inte många timmar innan Kauppalehti skrev en frän kommentar. Man konstaterade att tacken för att Viking Line kvitterar ut statsstöd är att man beställer fartyg från Kina.

 

Två riksdagsledamöter hakade på. Eero Suutari (Saml) och Olavi Ala-Nissilä (C) konstaterade att Viking Line fått hundratals miljoner i statsstöd. Ala-Nissilä gick så långt att han sa att man borde se om man kunde återkräva statsstöd om man inte ändrade beslutet om att bygga i Kina! Det är populism. Man spelar på nationalistiska strängar och blandar ihop saker. Reaktionerna var dock helt väntade eftersom det finns en stark nationell stolthet kring varven, och misstänksamhet mot Kina.

 

De senaste halvåret har varvet i Åbo fått mycket uppmärksamhet. Nya ägaren Meyer investerar betydande i varvet och orderboken sträcker sig till 2024. I ett land som de senaste åren befunnit sig i recession har varvet och det marina klustret varit en sällsynt ljuspunkt. Därför reagerar många emotionellt om man upplever att ett finländskt rederi inte stöder varven. Dessutom finns en misstänksamhet mot Kina, som har ett rykte och historia över att skickligt kopiera och stjäla teknologi som sedan används för att konkurrera mot dem som uppfunnit teknologin.

 

Även om rädslan inte är obefogad ska man vara försiktig med att piska upp protektionistiska stämningar eftersom internationell handel historiskt gynnat Finland stort. Finland behöver fortsättningsvis omvärlden mer än vad omvärlden behöver oss.

 

Så klart är jag lite ledsen över att intentionsavtalet inte gick till ett finländskt varv. För som riksdagsledamot hoppas jag alltid att det ska gå så bra som möjligt för samtliga finländska företag. Men, även om fartyget byggs i Kina kommer en betydande del av orderns värde antagligen ändå att gå till finländska företag.

 

Den viktigaste saken är ändå att fartyget får finländsk flagg och ger åländska och finländska arbetsplatser. Jag hoppas och vill att fartyget får finländsk flagg. Men för att det ska ske måste vi upprätthålla en konkurrenskraftig sjöfartspolitik i Finland. Det har vi idag med ett konkurrenskraftigt nettolönesystem. Men, det är det stödet som en del media och mina två kollegor nu kallar för statsstöd, fast det i praktiken är ett lönestöd.

 

Vad skulle hända om man tog bort systemet, något som hotell- och restaurangbranschen lobbar för. Jo, tusentals finländska arbetsplatser skulle förloras i takt med att fartyg skulle flaggas ut. Vi skulle tappa indirekta skatteintäkter och fartyg ur vår försörjningsberedskapspool. Skulle restaurangerna i land få mindre konkurrens, vilket är branschens logik för att lobba emot nettolönesystemet? Nej, fartygen skulle ju fortsätta segla, men under estnisk och svensk flagg i stället. Det skulle vara en loose-loose för Finland.

 

Det är lätt att bli emotionell, men nettolönesystemet och varvsbeställningar hör inte ihop. Det här vet Finlands regering, och riksdagen. Förhoppningsvis skulle vissa mediakommentatorer också börja grunda sin argumentation på fakta, i stället för på känsla andra branschers desinformation
Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37