Hållbar utveckling kräver konsekvens

24.11.2016 kl. 17:00
Arbetet för hållbar utveckling kräver att alla delar på ansvaret, men i stället väljer regeringen att i nästa års budget hålla biståendet på låga 0,4 % av BNP trots den internationella målsättningen på 0,7 % av BNP. Detta är inte rätt väg, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

I en aktualitetsdebatt på torsdag diskuterar riksdagen hållbar utveckling och Agenda 2030.

 

- Om vi ställer upp ett mål - och det har vi gjort - måste vi också fatta de delbeslut som krävs för att vi skall nå målet. Allt annat är självbedrägeri. Det handlar om insatser här hemma, men också om insatser utanför våra gränser. Det är lika mycket frågan om framtiden för våra barn och barnbarn som för dem på andra sidan jorden. Vi har inte råd att vända oss inåt och strunta i den omgivande världen, säger Adlercreutz.

 

Klimatförändringen spelar en stor roll i att forma ramverket för hur ett hållbart samhälle ser ut i framtiden. Bland annat klimatflyktingarnas antal kommer att stiga i höjderna då allt fler områden blir obeboeliga.

 

- Vi kan inte ta två steg framåt och ett steg bakåt då det gäller satsningar på hållbar utveckling. Det är varken långsiktigt eller klokt att regeringen, till exempel, har valt att stöda den elintensiva industrin med 43 miljoner euro för att kompensera för utsläppshandelns utgifter i stället för att rikta pengarna till att bekämpa klimatförändringen. Samtidigt minskar man på biståndet, där också klimatfinansieringen ingår. Den här ekvationen håller inte.  Minimikravet måste vara att de subventioner regeringen riktar till industrin knyts till investeringar som främjar klimatmålen.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00