Kolumn

Allt är inte mörkt i november

21.11.2016 kl. 14:58

För ett år sedan hade jag riksdagens kommunikationsutskott på besök på Åland. Förra veckan var kommunikationsutskottet inbjudna av ledamöterna i Birkaland, Satakunta och egentliga Finland att under en dag besöka deras landskap. Den här typens studieresor är viktiga för att få perspektiv och förståelse hur olika delar av landet ser ut i verkligheten. Från tidig morgon till sen kväll var vi i onsdags på resa.

Vi började i Tammerfors, utskottsmedlemmen Mikko Alatalos hemort. Där invigdes förra veckan en 2,3 km lång tunnel längs Näsijärvis strand för att få bort genomfartstrafik från centrum. Ett stort projekt för en stad som är på gång. Nyligen invigdes ett stort nytt tornhotell, ett enormt nytt köpcentrum byggs i centrum, nya bostadshus växer fram och på Tammerfors bangård planeras en ny hockeyarena att byggas ovanpå. För ett par veckor sedan beslöt Tammerfors stad också att förverkliga planerna om att bygga en spårvagnslinje. År 2021 ska spårvägen vara i trafik.

Från Tammerfors åkte vi till vice-talman Arto Satonens hemstad Sastamala. Där besökte vi företaget Fortaco som förra året behövde rekrytera 40 nya anställda för tillverkning av start-up företaget Linkkers elbussar. Där monteras för tillfället elbussar till Helsingfors, Köpenhamn och Åbo kollektivtrafik. Hittills är det inte frågan om någon massproduktion, men bussarna fungerade utmärkt kunde vi konstatera efter en provtur.

Vidare till Raumo, som ligger i utskottets ordförande Ari Jalonens landskap Satakunta. Där meddelade Rolls-Royce i juni att de kommer investera 57 miljoner euro för att bygga ut sin fabrik som utvecklar och tillverkar framdrivningssystem för fartyg. Företaget sysselsätter sedan tidigare hundratals anställda på orten. Ett stenkast från fabriken ligger varvet som efter sydkoreanska STX fått nya inhemska ägare. I somras fick företaget en stor order av danska Mols-Linien för att bygga en 158 meter lång färja. Ordern ger 1000 arbetsår och betyder att varvet åter kan satsa framåt. Varvet har långa traditioner och där byggdes bl.a. Birka Stockholm.

Resan fortsatte från Satakunta till Egentliga Finland, utskottsmedlemmen Katja Taimelas landskap. Första stoppet där var i Nystad och Valmet Automotives bilfabrik med 1500 anställda. I samband med vårt besök meddelade Valmet Automotive att de kommer göra sin största nyanställning någonsin. 1000 personer kommer nyanställas. Man tillverkar inga bilar under eget märke, utan är en kontraktstillverkare. Förr i tiden gjorde man bilar åt Saab. Nu gör man bilar åt Mercedes. Den höga graden av robotisering och automatisering samt fabrikens rykte om dess höga kvalitetsnivå gör den konkurrenskraftig och att Mercedes nu, vid sidan av sin A-klass, också kommer börja tillverka sin GLC-klass där. Om man lyckas med nyanställningarna är det inte osannolikt att ännu fler nyanställningar kommer komma. Det här är en ytterst fin sak för den finska exporten.

Dagens sista besök var i Åbo där vi vid sidan av att prova elbussarna också träffade Åbo stads ledning. Där överväger man också att (åter)bygga spårvägen. Varvet i Åbo går på högvarv och orderböckerna är fyllda många år framöver, vilket ger framtidstro i staden. Att Viking Line, med bygget av Viking Grace, i praktiken räddade Åbovarvet visar sig nu i efterhand att var av oerhört stor vikt.

Man får lätt en bild över att allt är dystert i den finländska ekonomin. Det är det inte. Onsdagens landskapsresa gav hopp och framtidstro genom alla konkreta planer som presenterades. Förhoppningsvis kan vi snart börja skönja en återhämtning i ekonomin, även om den är ojämn och inte sker i alla sektorer eller över hela landet. Reformerna för att göra Finland mer konkurrenskraftigt och arbetsmarknaden mer dynamisk måste därför fortsätta. Då kan återhämtningen omvandlas till tillväxt, något hela Finland och Åland skulle gynnas av.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15