Bibliotek, vård och sälar

20.11.2016 kl. 00:18
De senaste veckorna har liksom hela det senaste året bestått av en hel del lobbande för Vasa centralsjukhus samt att bevaka österbottniska intressen i olika sammanhang.

I tisdags diskuterades bl.a. nya bibliotekslagen i plenum. I propositionen föreslås att riksomfattande och regionala utvecklingsuppdrag ersätter det nuvarande central- och landskapsbibliotekssystemet. Undervisnings- och kulturministeriet skall ansvara för den nationella bibliotekspolitiken för de allmänna biblioteken samt för utvecklingen av den. Kommunen ska ordna verksamheten vid de allmänna biblioteken. Antalet bibliotek med utvecklingsansvar kommer att vara färre till antalet än de nuvarande landskapsbiblioteken. Detaljerna bestäms på förordningsnivå.

 

Själv betonade jag i mina talturer i plenum vikten av att man även i fortsättningen ger regionerna utrymme och mandat att själv utveckla biblioteken som en del av regionens egna värdeskapande ekosystem och livsmiljö. Det har minsann varit sorgligt att märka hur regeringen, som mellan varven talar för avvecklande av normer och exportens betydelse, uttryckligen vill förbjuda till exempel Österbottens exportkust från att utveckla sin specialsjukvård med sina egna pengar, även om regionen finansierar en stor del av välfärdstjänsterna i resten av landet. Ett starkt två- och flerspråkigt fäste som Vasa bör ha ett bibliotek med omfattande utvecklingsansvar även framöver och vi skall även ha starka bibliotek i våra österbottniska kommuner. Jag förutsätter att man i den fortsatta planeringen även tar språkliga aspekter i beaktande.

 

I den nyaste JuristNytt-tidningen fanns en bra artikel om hur det i regleringens och förmynderiets förlovade land Finland är viktigt att grundligt bedöma besluts inverkan och konsekvenser, för att undvika flopplagar. Till exempel gällande jourreformen, där man föreslår en radikal centralisering av sjukhusnätverket, konstaterar man endast kort om ”konsekvenser för företag”: ”ingen större inverkan på företagsverksamheten”. Alla borde förstå att så här radikala förslag naturligtvis har märkbara konsekvenser för företag. Till och med Wärtsilä Finlands VD konstaterade att Vasa centralsjukhus har en viktig roll i deras ekosystem och att dess roll borde förstärkas med tanke på den tillväxt som förväntas inom de kommande åren. När exportaktörer som säljer världens bästa motorer talar om tillväxtförväntningar, bör ett litet lands beslutsfattare lyssna noga.

 

I veckan fick vi även svar på ett skriftligt spörsmål gällande den växande sälstammens hot mot fiskenäringen som vi med Peter Östman som initiativtagare lämnade in tillsammans med Mats Nylund och Anna-Maja Henriksson. Någon direkt ändring av jaktlagen och övergång till skottpenning utlovades inte i det här skedet, men det finns vissa hoppfulla skrivningar som visar att ministern är medveten om det stora problemet, så arbetet fortsätter, och detsamma gäller skarveländet.

 

Det har under de senaste dagarna även varit spännande att följa med vilka människor Donald Trump nu samlar kring sig vid uppbyggandet av sin administration och stab. Framförallt får vi hoppas att hans gäng inser vikten av internationell handel samt att man betraktar Finland som en del av ett starkt Norden - inte som en förort till St. Petersburg.

 

 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37