Bibliotek, vård och sälar

20.11.2016 kl. 00:18
De senaste veckorna har liksom hela det senaste året bestått av en hel del lobbande för Vasa centralsjukhus samt att bevaka österbottniska intressen i olika sammanhang.

I tisdags diskuterades bl.a. nya bibliotekslagen i plenum. I propositionen föreslås att riksomfattande och regionala utvecklingsuppdrag ersätter det nuvarande central- och landskapsbibliotekssystemet. Undervisnings- och kulturministeriet skall ansvara för den nationella bibliotekspolitiken för de allmänna biblioteken samt för utvecklingen av den. Kommunen ska ordna verksamheten vid de allmänna biblioteken. Antalet bibliotek med utvecklingsansvar kommer att vara färre till antalet än de nuvarande landskapsbiblioteken. Detaljerna bestäms på förordningsnivå.

 

Själv betonade jag i mina talturer i plenum vikten av att man även i fortsättningen ger regionerna utrymme och mandat att själv utveckla biblioteken som en del av regionens egna värdeskapande ekosystem och livsmiljö. Det har minsann varit sorgligt att märka hur regeringen, som mellan varven talar för avvecklande av normer och exportens betydelse, uttryckligen vill förbjuda till exempel Österbottens exportkust från att utveckla sin specialsjukvård med sina egna pengar, även om regionen finansierar en stor del av välfärdstjänsterna i resten av landet. Ett starkt två- och flerspråkigt fäste som Vasa bör ha ett bibliotek med omfattande utvecklingsansvar även framöver och vi skall även ha starka bibliotek i våra österbottniska kommuner. Jag förutsätter att man i den fortsatta planeringen även tar språkliga aspekter i beaktande.

 

I den nyaste JuristNytt-tidningen fanns en bra artikel om hur det i regleringens och förmynderiets förlovade land Finland är viktigt att grundligt bedöma besluts inverkan och konsekvenser, för att undvika flopplagar. Till exempel gällande jourreformen, där man föreslår en radikal centralisering av sjukhusnätverket, konstaterar man endast kort om ”konsekvenser för företag”: ”ingen större inverkan på företagsverksamheten”. Alla borde förstå att så här radikala förslag naturligtvis har märkbara konsekvenser för företag. Till och med Wärtsilä Finlands VD konstaterade att Vasa centralsjukhus har en viktig roll i deras ekosystem och att dess roll borde förstärkas med tanke på den tillväxt som förväntas inom de kommande åren. När exportaktörer som säljer världens bästa motorer talar om tillväxtförväntningar, bör ett litet lands beslutsfattare lyssna noga.

 

I veckan fick vi även svar på ett skriftligt spörsmål gällande den växande sälstammens hot mot fiskenäringen som vi med Peter Östman som initiativtagare lämnade in tillsammans med Mats Nylund och Anna-Maja Henriksson. Någon direkt ändring av jaktlagen och övergång till skottpenning utlovades inte i det här skedet, men det finns vissa hoppfulla skrivningar som visar att ministern är medveten om det stora problemet, så arbetet fortsätter, och detsamma gäller skarveländet.

 

Det har under de senaste dagarna även varit spännande att följa med vilka människor Donald Trump nu samlar kring sig vid uppbyggandet av sin administration och stab. Framförallt får vi hoppas att hans gäng inser vikten av internationell handel samt att man betraktar Finland som en del av ett starkt Norden - inte som en förort till St. Petersburg.

 

 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00