Bibliotek, vård och sälar

20.11.2016 kl. 00:18
De senaste veckorna har liksom hela det senaste året bestått av en hel del lobbande för Vasa centralsjukhus samt att bevaka österbottniska intressen i olika sammanhang.

I tisdags diskuterades bl.a. nya bibliotekslagen i plenum. I propositionen föreslås att riksomfattande och regionala utvecklingsuppdrag ersätter det nuvarande central- och landskapsbibliotekssystemet. Undervisnings- och kulturministeriet skall ansvara för den nationella bibliotekspolitiken för de allmänna biblioteken samt för utvecklingen av den. Kommunen ska ordna verksamheten vid de allmänna biblioteken. Antalet bibliotek med utvecklingsansvar kommer att vara färre till antalet än de nuvarande landskapsbiblioteken. Detaljerna bestäms på förordningsnivå.

 

Själv betonade jag i mina talturer i plenum vikten av att man även i fortsättningen ger regionerna utrymme och mandat att själv utveckla biblioteken som en del av regionens egna värdeskapande ekosystem och livsmiljö. Det har minsann varit sorgligt att märka hur regeringen, som mellan varven talar för avvecklande av normer och exportens betydelse, uttryckligen vill förbjuda till exempel Österbottens exportkust från att utveckla sin specialsjukvård med sina egna pengar, även om regionen finansierar en stor del av välfärdstjänsterna i resten av landet. Ett starkt två- och flerspråkigt fäste som Vasa bör ha ett bibliotek med omfattande utvecklingsansvar även framöver och vi skall även ha starka bibliotek i våra österbottniska kommuner. Jag förutsätter att man i den fortsatta planeringen även tar språkliga aspekter i beaktande.

 

I den nyaste JuristNytt-tidningen fanns en bra artikel om hur det i regleringens och förmynderiets förlovade land Finland är viktigt att grundligt bedöma besluts inverkan och konsekvenser, för att undvika flopplagar. Till exempel gällande jourreformen, där man föreslår en radikal centralisering av sjukhusnätverket, konstaterar man endast kort om ”konsekvenser för företag”: ”ingen större inverkan på företagsverksamheten”. Alla borde förstå att så här radikala förslag naturligtvis har märkbara konsekvenser för företag. Till och med Wärtsilä Finlands VD konstaterade att Vasa centralsjukhus har en viktig roll i deras ekosystem och att dess roll borde förstärkas med tanke på den tillväxt som förväntas inom de kommande åren. När exportaktörer som säljer världens bästa motorer talar om tillväxtförväntningar, bör ett litet lands beslutsfattare lyssna noga.

 

I veckan fick vi även svar på ett skriftligt spörsmål gällande den växande sälstammens hot mot fiskenäringen som vi med Peter Östman som initiativtagare lämnade in tillsammans med Mats Nylund och Anna-Maja Henriksson. Någon direkt ändring av jaktlagen och övergång till skottpenning utlovades inte i det här skedet, men det finns vissa hoppfulla skrivningar som visar att ministern är medveten om det stora problemet, så arbetet fortsätter, och detsamma gäller skarveländet.

 

Det har under de senaste dagarna även varit spännande att följa med vilka människor Donald Trump nu samlar kring sig vid uppbyggandet av sin administration och stab. Framförallt får vi hoppas att hans gäng inser vikten av internationell handel samt att man betraktar Finland som en del av ett starkt Norden - inte som en förort till St. Petersburg.

 

 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15