Från jourreform till Donald Trump

12.11.2016 kl. 13:32
Politik handlar om att bygga samhälle. Det handlar om värderingar och prioriteringar. Den här veckan har vi i riksdagen debatterat allt från den för oss så viktiga vårdreformen till oppositionens alternativa budgeter. Den dramatiska utgången i USA:s presidentval har ändå överskuggat allt

Låt mig börja med vården. I tisdags hade vi s.k. remissdebatt om regeringens förslag till jourreform. Tyvärr uteblev svaren än en gång på våra frågor om varför VCS inte är bland sjukhusen som föreslås få fulljour. Minister Rehula vidhöll att landskap inte sätts mot varandra, att allt handlar om en helhetsbedömning. Det argumentet håller inte. Det finns faktiskt inga som helst godtagbara argument för att sidsteppa Vasa. Inte heller ville Rehula lyssna till mitt förslag att sätta reformen på is i väntan på den egentliga vårdreformen. Nej, nu ska det sparas och centraliseras.

 

Patientperspektivet och jämlik tillgång till vård för medborgarna är inte det centrala för regeringen då det kommer till kritan. Inte heller landskapens och regionernas förutsättningar att växa och skapa nya arbetstillfällen. Då skulle man aldrig göra ett förslag, där man amputerar möjligheten för vissa av landskapen att själva besluta hur man ska utveckla vården.

Nu går förslaget vidare till riksdagens social-och hälsovårdsutskott samt till grundlagsutskottet som kommer att ge ett utlåtande om grundlagsenligheten i förslaget. Hur det kommer att sluta, vet ingen ännu. Ett är klart. Sista ordet är ännu inte sagt, och SFP kommer att fortsätta jobba på bred front för att få ändring till stånd.

 

Veckans chock kom natten till onsdag. Efter den smutsigaste presidentvalskampanjen i modern tid, stod plötsligt showmannen och miljardären Donald Trump som segrare i det amerikanska presidentvalet. Hillary Clinton fick en majoritet av alla röster, men Trump lyckades ta hem fler delstater, och i det amerikanska valsystemet räcker det för att bli vald. Vi är många som undrar hur det kunde gå såhär. Enkla svar på svåra frågor, direkta lögner och viljan att rösta emot det man upplever som etablissemang blev avgörande. Hillary Clinton lyckades inte spräcka världens tjockaste glastak. USA var helt enkelt inte redo för en kvinnlig president ännu. Tyvärr. Vi är många som var övertygade om att hon skulle bli vald. Ack så fel vi hade.

 

Resultatet måste naturligtvis respekteras. Däremot inte Donald Trumps åsikter. Den bristande respekt han under kampanjen visade mot kvinnor, invandrare och minoriteter överlag var synnerligen obehaglig. Jag har stor förståelse för dem som nu upplever att USA är mer tudelat än någonsin. Nu ligger bollen hos Trump. Han måste bevisa för det amerikanska folket och för omvärlden att han kan axla det ansvar som presidentskapet medför. Han måste visa att han är en statsman som kan leda en stormakt som USA. För Finlands del gäller det att fortsätta betona vikten av det Nordiska i förhållande till Washington. Som en del av Norden hör vi till väst, och skall så förbli. Vad som väntar världen under Trumps regim vet ingen. Någon mur mot Mexico tror jag ändå inte det blir. Ironiskt nog kan det bli etablissemanget och byråkratin som stoppar hans allra galnaste idee´r. Ett kabinett bestående av  äldre manliga republikaner andas inte speciellt mycket förnyelse. Men som Hillary Clinton sade i sitt fantastiskt fina tacktal, han är värd en chans.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00