Från jourreform till Donald Trump

12.11.2016 kl. 13:32
Politik handlar om att bygga samhälle. Det handlar om värderingar och prioriteringar. Den här veckan har vi i riksdagen debatterat allt från den för oss så viktiga vårdreformen till oppositionens alternativa budgeter. Den dramatiska utgången i USA:s presidentval har ändå överskuggat allt

Låt mig börja med vården. I tisdags hade vi s.k. remissdebatt om regeringens förslag till jourreform. Tyvärr uteblev svaren än en gång på våra frågor om varför VCS inte är bland sjukhusen som föreslås få fulljour. Minister Rehula vidhöll att landskap inte sätts mot varandra, att allt handlar om en helhetsbedömning. Det argumentet håller inte. Det finns faktiskt inga som helst godtagbara argument för att sidsteppa Vasa. Inte heller ville Rehula lyssna till mitt förslag att sätta reformen på is i väntan på den egentliga vårdreformen. Nej, nu ska det sparas och centraliseras.

 

Patientperspektivet och jämlik tillgång till vård för medborgarna är inte det centrala för regeringen då det kommer till kritan. Inte heller landskapens och regionernas förutsättningar att växa och skapa nya arbetstillfällen. Då skulle man aldrig göra ett förslag, där man amputerar möjligheten för vissa av landskapen att själva besluta hur man ska utveckla vården.

Nu går förslaget vidare till riksdagens social-och hälsovårdsutskott samt till grundlagsutskottet som kommer att ge ett utlåtande om grundlagsenligheten i förslaget. Hur det kommer att sluta, vet ingen ännu. Ett är klart. Sista ordet är ännu inte sagt, och SFP kommer att fortsätta jobba på bred front för att få ändring till stånd.

 

Veckans chock kom natten till onsdag. Efter den smutsigaste presidentvalskampanjen i modern tid, stod plötsligt showmannen och miljardären Donald Trump som segrare i det amerikanska presidentvalet. Hillary Clinton fick en majoritet av alla röster, men Trump lyckades ta hem fler delstater, och i det amerikanska valsystemet räcker det för att bli vald. Vi är många som undrar hur det kunde gå såhär. Enkla svar på svåra frågor, direkta lögner och viljan att rösta emot det man upplever som etablissemang blev avgörande. Hillary Clinton lyckades inte spräcka världens tjockaste glastak. USA var helt enkelt inte redo för en kvinnlig president ännu. Tyvärr. Vi är många som var övertygade om att hon skulle bli vald. Ack så fel vi hade.

 

Resultatet måste naturligtvis respekteras. Däremot inte Donald Trumps åsikter. Den bristande respekt han under kampanjen visade mot kvinnor, invandrare och minoriteter överlag var synnerligen obehaglig. Jag har stor förståelse för dem som nu upplever att USA är mer tudelat än någonsin. Nu ligger bollen hos Trump. Han måste bevisa för det amerikanska folket och för omvärlden att han kan axla det ansvar som presidentskapet medför. Han måste visa att han är en statsman som kan leda en stormakt som USA. För Finlands del gäller det att fortsätta betona vikten av det Nordiska i förhållande till Washington. Som en del av Norden hör vi till väst, och skall så förbli. Vad som väntar världen under Trumps regim vet ingen. Någon mur mot Mexico tror jag ändå inte det blir. Ironiskt nog kan det bli etablissemanget och byråkratin som stoppar hans allra galnaste idee´r. Ett kabinett bestående av  äldre manliga republikaner andas inte speciellt mycket förnyelse. Men som Hillary Clinton sade i sitt fantastiskt fina tacktal, han är värd en chans.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00