Debatt om oppositionsgruppernas alternativbudgetar 9.11.2016

09.11.2016 kl. 14:30
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson

Värderade talman,

Vi är många som känner en stor besvikelse och oro idag, med anledning av valresultatet i USA. Demokratin har dock talat och vi får önska att en försonlig, ansvarsfull politik trots allt kommer att bli ledstjärnan i den nya administrationen. Idag skall vi ändå koncentrera oss på det vi själv kan påverka här och nu. Vårt eget lands budget.

 

Politik handlar om värderingar och att välja vad man tror på. Regeringen har visat vilka värderingar den står för. Utbildning och de fattigaste i världen blir föremål för kraftiga nedskärningar. Familjeledigheterna vill man av ideologiska skäl inte se över.

Men politiken ger alltid möjligheter att välja annorlunda. I vårt bättre alternativ visar vi att det går att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik utan kortsiktiga nedskärningar i utbildning, studiestöd och utvecklingssamarbete. Och detta utan att ta mer lån än regeringen gör. Också större reformer är fullt möjliga. Svenska riksdagsgruppen är med denna alternativa budget först med att räkna in en familjepolitisk helhetsreform inom konkreta budgetramar. Till det behövs det politisk vilja.

Välstånd måste skapas innan det kan fördelas. Regeringens mål om 110 000 nya arbetstillfällen är gott och väl. Men tyvärr står regeringens handlingar än en gång i strid med retoriken.

Trots alla fraser har regeringen inte förmått lägga fram nya metoder för att skapa arbetstillfällen. Så här kan det inte fortsätta.

Vårt bättre alternativ innehåller därför ett sysselsättningspaket med tio punkter. Dessa åtgärdsförslag har vi ställt till regeringens förfogande. Vi politiker har ett gemensamt ansvar för de arbetslösa. Därför har vi föreslagit att regeringen och oppositionen ska inrätta en gemensam sysselsättningsgrupp. Statsminister Sipilä, hur förhåller ni er till detta?

 

Värderade talman,

Vi har uppenbart färre kvinnor i arbetslivet jämfört med de övriga nordiska länderna. Kvinnornas euro fortfarande är bara ungefär 82 cent och kvinnornas pensioner är i genomsnitt 78 procent av männens.  Dagens föräldraledighet och hemvårdsstödet lockar inte kvinnor att återvända till arbetslivet.

 

Därför föreslår vi en genomgripande reform av familjepolitiken  i tre delar. Vi vill förnya familjeledigheterna enligt modellen 6+6+6, vi vill förkorta den maximala tiden för hemvårdsstödet till tretton månader och vi vill ge varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Vi vill ha mera flexibilitet för familjerna. Och i vår helhetsreform har papporna en viktig roll.

 

Det handlar om att vi vill se fler kvinnor i arbetslivet, att vi vill minska skillnaderna i löner och pensioner mellan kvinnor och män och att vi vill ge papporna bättre möjligheter att utnyttja ledighet av familjeskäl. Hur vill ni i regeringen göra i den här frågan, eller kan det vara så att ni inte anser att den är viktig? Tyvärr ser det inte bättre ut, eftersom ni vill skjuta upp reformen av familjeledigheterna till nästa valperiod.

 

Det handlar också om barnen. Småbarnspedagogiken är ytterst viktig för barnens inlärning, sociala färdigheter och utveckling. Därför är det alarmerande att endast 75 procent av 3- och 4-åringarna just nu deltar i småbarnspedagogik. Det är betydligt färre än i de övriga nordiska länderna, där procenten är klart över 90.

Regeringen har avslöjat sina värderingar genom att skrota den subjektiva rätten till dagvård. Det kan vi inte acceptera, och därför föreslår vi fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik per dag till barn över tre år.  Nu räcker det inte med att kavla upp ärmarna; regeringen bör avklä sig sin ideologiska tvångströja helt och fullt.

 

Värderade talman,

Beskattningen bör motivera till att arbeta. Därför gör regeringen rätt i att lindra beskattningen av arbete. Men regeringens skattelättnader är i stor utsträckning kompensation för de kostnader som konkurrenskraftsavtalet orsakar. Därför föreslår vi en skattereform där mervärdesskatten höjs en aning och inkomsterna av det används till att sänka beskattningen av arbete, med betoning på små- och medelinkomsttagare. Vi vill också lindra beskattningen för pensionärer och dem som lever på dagpenning. På så sätt får den vanliga löntagaren faktiskt mer i nettoinkomster. Med vår skattereform får en närvårdare i den kommunala hemvården cirka 430 euro mer.

Vår skatteväxling stärker köpkraften för alla och ger bättre tillväxt.

 

Kultur, utbildning och forskning är nyckelfaktorer för Finlands fortsatta framgång. Därför är det oansvarigt att regeringen skär så hårdhänt i utbildningen. I vårt bättre alternativ drabbas högskolorna inte av några nedskärningar. Utöver det svikna utbildningslöftet lovade regeringspartierna före valet att inte skära i studiestödet. Men så blev det inte.

De studerande förlorar mer av sin försörjning än någon annan grupp. Vi skulle inte skära i studiepenningen. Däremot skulle vi höja inkomstgränserna för studiestödet med 50 procent. Studerande ska inte bestraffas för att de arbetar.

 

Vi vill också trygga tillräckliga resurser för rättsvården. Den gråa ekonomin orsakar staten stora förluster i skatteintäkter. En välfungerande polis är också en av de grundläggande förutsättningarna för ett tryggt och säkert samhälle. Är det inte så, minister Soini? Också här var vi tvungna att korrigera regeringens proposition och öka anslagen för polisen.

 

Finlands anslag för utvecklingssamarbete är för närvarande skamligt små. Regeringen har helt kallt vänt världens mest utsatta människor ryggen. Vi anser att Finland ska ta sitt internationella ansvar och vi återställer därför utvecklingsbiståndet till 2015 års nivå.

I vår alternativa budget har vi räknat ut att kostnaden att höja flyktingkvoten till 2500 är 9,6 miljoner euro. Varför gör vi det inte, i ett läge där situationen i Syrien är så svår som den är?

 

I vårt bättre alternativ vill vi slopa energistödet och kompensationssystemet för utsläppshandeln, eftersom experter har bedömt dem som ineffektiva. Vi vill också använda hälften av anslagen för regeringens spetsprojekt på ett vettigare sätt och vi vill se över kommunernas uppgifter. Vidare anser vi att sänkningen av bilskatten bör återtas och pengarna användas exempelvis för utbildning. Vi vill också lägga ner Landsbygdsverket MAVI.

 

Men, vi vill också satsa på pensionärerna genom att höja garantipensionen, samt stöda ensamförsörjarna. Vi har även reserverat pengar för att bygga ut skyddshemmen.

Det handlar om val och alternativ. Ett bättre alternativ.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15