Ekonomisk analys som stöd för beslut

29.10.2016 kl. 14:11
Under de följande 20 åren kommer världen att förändras mera än vad den har gjort under de senaste 200 åren.

Jag upplever att vi inte till alla delar inser vilka enorma möjligheter denna oerhört snabba förändrings- och utvecklingstakt för med sig för ett litet, smart och kunnigt land som Finland. Finland har en unik chans att vara den drivkraft, som ger olika sektorer nya lösningar och nya koncept för framtidens värld, där begreppet arbete och logiken för ekonomiskt värdeskapande kommer att se helt annorlunda ut än vad vi är vana vid idag.

Ett litet land som Finland, vars befolkningsmängd motsvarar ungefär en femtedel av Mexiko Citys invånarantal, har dock inte råd med att blint förlita sig på allmänna nationalekonomiska teorier, utan vi måste aktivt säkra verksamhetsförutsättningarna för de branscher och områden, vars export verkligen drar och där industriellt förädlingsvärde skapas.

Dessa områden får åtminstone inte medvetet försvagas – ”pick the loosers” – som man tyvärr nu gör alldeles för ofta. Det skulle vara minst sagt logiskt att staten och regeringen vid planerandet av olika reformer - i praktiken ofta det samma som inbesparingar - åtminstone för en stund skulle stanna upp och analysera och spegla de ifrågavarande åtgärderna i förhållande till det med tanke på finansieringen av välfärdstjänsterna allra viktigaste, det vill säga exportindustrins verksamhetsförutsättningar. Allt för ofta nöjer man sig i Finland med att kompromissa genom att tricksa med procentenheters tiondelar eller gammaldags sektorvis politisk kohandel - istället för att genuint analysera beslutens verkliga dynamiska effekter. Vi är i stort behov av en förändring när det gäller beslutsfattande i både stora och små ärenden.

Förra veckan diskuterade vi bland annat i riksdagen kring ett bra lagförslag gällande ändringen av regleringen om sabblåns räntetak och än en gång kom det fram att det finns närmare 400 000 personer i Finland med betalningsanmärkningar. En betalningsanmärkning försvårar en människas vardagsliv anmärkningsvärt. Jag jobbade själv under min studietid på en banks juridiska avdelning och det var väldigt sorgligt att se hur det från ett ofta ganska litet misstag utvecklades en för samhället dyr och för individen katastrofal ond cirkel. Jag anser att anmärkningarna för skulder borde raderas direkt när skulden är betald. Även detta skulle ha mycket positiva ekonomiska dynamiska effekter.

På tal om export och växande marknader, får vi vara väldigt stolta över Atrias produktionsanläggning i Nurmo, som har fått tillstånd av kinesiska myndigheter att exportera griskött in i landet. Detta talades det mycket om under vår visit i Kina med ekonomiutskottet och jag är medveten om att flera finländare har jobbat hårt och länge för att uppnå detta. Positivt är också ryktena om bättre skinnpriser inför den stundande försäljningssäsongen. Vi får hoppas ryktena infrias så att farmarna igen kan andas ut och ringarna på vattnet igen kan sprida sig i vårt kära Österbotten.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2018

Gruppanförande 20.9.2017, Joakim Strand
20.09.2017 kl. 10:36

Planen för den offentliga ekonomin 2018-2021

Gruppanförande 27.6.2017, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen
27.06.2017 kl. 15:00

Förändringarna i arbetslivet. Statsrådets framtidsredogörelse, del 1.

Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 20.6.2017
20.06.2017 kl. 15:00

Statsrådets meddelande till riksdagen om en förändring i regeringens parlamentariska bas

Gruppanförande, Svenska riksdagsgruppen, Anna-Maja Henriksson
19.06.2017 kl. 13:12

Remissdebatt om planen för de offentliga finanserna 2018 – 2021

Gruppanförande 3.5.2017, Svenska riksdagsgruppen, Mats Nylund
03.05.2017 kl. 14:16

Interpellation om regeringens social- och hälsovårdsreform

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen 4.4. 2017
04.04.2017 kl. 15:00