Ekonomisk analys som stöd för beslut

29.10.2016 kl. 14:11
Under de följande 20 åren kommer världen att förändras mera än vad den har gjort under de senaste 200 åren.

Jag upplever att vi inte till alla delar inser vilka enorma möjligheter denna oerhört snabba förändrings- och utvecklingstakt för med sig för ett litet, smart och kunnigt land som Finland. Finland har en unik chans att vara den drivkraft, som ger olika sektorer nya lösningar och nya koncept för framtidens värld, där begreppet arbete och logiken för ekonomiskt värdeskapande kommer att se helt annorlunda ut än vad vi är vana vid idag.

Ett litet land som Finland, vars befolkningsmängd motsvarar ungefär en femtedel av Mexiko Citys invånarantal, har dock inte råd med att blint förlita sig på allmänna nationalekonomiska teorier, utan vi måste aktivt säkra verksamhetsförutsättningarna för de branscher och områden, vars export verkligen drar och där industriellt förädlingsvärde skapas.

Dessa områden får åtminstone inte medvetet försvagas – ”pick the loosers” – som man tyvärr nu gör alldeles för ofta. Det skulle vara minst sagt logiskt att staten och regeringen vid planerandet av olika reformer - i praktiken ofta det samma som inbesparingar - åtminstone för en stund skulle stanna upp och analysera och spegla de ifrågavarande åtgärderna i förhållande till det med tanke på finansieringen av välfärdstjänsterna allra viktigaste, det vill säga exportindustrins verksamhetsförutsättningar. Allt för ofta nöjer man sig i Finland med att kompromissa genom att tricksa med procentenheters tiondelar eller gammaldags sektorvis politisk kohandel - istället för att genuint analysera beslutens verkliga dynamiska effekter. Vi är i stort behov av en förändring när det gäller beslutsfattande i både stora och små ärenden.

Förra veckan diskuterade vi bland annat i riksdagen kring ett bra lagförslag gällande ändringen av regleringen om sabblåns räntetak och än en gång kom det fram att det finns närmare 400 000 personer i Finland med betalningsanmärkningar. En betalningsanmärkning försvårar en människas vardagsliv anmärkningsvärt. Jag jobbade själv under min studietid på en banks juridiska avdelning och det var väldigt sorgligt att se hur det från ett ofta ganska litet misstag utvecklades en för samhället dyr och för individen katastrofal ond cirkel. Jag anser att anmärkningarna för skulder borde raderas direkt när skulden är betald. Även detta skulle ha mycket positiva ekonomiska dynamiska effekter.

På tal om export och växande marknader, får vi vara väldigt stolta över Atrias produktionsanläggning i Nurmo, som har fått tillstånd av kinesiska myndigheter att exportera griskött in i landet. Detta talades det mycket om under vår visit i Kina med ekonomiutskottet och jag är medveten om att flera finländare har jobbat hårt och länge för att uppnå detta. Positivt är också ryktena om bättre skinnpriser inför den stundande försäljningssäsongen. Vi får hoppas ryktena infrias så att farmarna igen kan andas ut och ringarna på vattnet igen kan sprida sig i vårt kära Österbotten.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15