Att spå framtiden

28.10.2016 kl. 09:16
I början av september blev jag vald till ordförande för riksdagens framtidsutskott. Min erfarenhet av uppdraget är alltså ganska kort. Men redan nu kan jag konstatera att arbetet är mycket intressant och motiverande.

Framtidsutskottet behandlar frågor som påverkar samhällsutvecklingen, framtidsforskningen och effekterna av den tekniska utvecklingen. Under de knappa två månader som jag lett utskottet har vi hunnit ta del av många intressanta experthöranden angående den framtida utvecklingen. Utskottet har en stor frihet att välja vilka frågor man vill fördjupa sig i, och engagera forskare och andra sakkunniga kring. Det är både fascinerande och på sätt och vis befriande, att hinna fundera också på annat än lagförslag och budgetfrågor. I höst har mycket av vårt arbete ändå kretsat kring mera traditionella ärenden som redogörelserna för inre och yttre säkerheten samt nästa års statsbudget. Men också i de ärendena har vi haft framtidens utmaningar i fokus.

Enligt flera sakkunniga som vi hört i utskottet är det något av en paradox att den ekonomiska tillväxten är så svag som den är för tillfället i vårt land. Vi har ett fungerande och tryggt välfärdssamhälle, och en bra skola på alla nivåer. Förutsättningarna borde finnas, men ändå går ekonomin dåligt. För att vända trenden måste vi satsa på innovations- och näringspolitik, och vi bör skapa bättre förutsättningar för företagande. Vi behöver ge utrymme för nya lösningar och idéer så att nya företag grundas, och så att företag kan blomstra och växa.  Vi kan förbättra företagens verksamhetsmiljö t.ex. genom att utveckla smidigare tillståndsprocesser, förenkla byråkratin och genom att fördomsfritt ta i bruk nya tekniska lösningar. 

Internationella placerare bedömer att finländska företag nöjer sig med mindre än sina konkurrenter, och att de därför inte är lika modiga att ta risker. För att locka utländska investerare till Finland krävs det att ambitionsnivån höjs. Dessutom behöver vi bli bättre på att sälja våra produkter. Här kan vi ta exempel av Sverige och svenska företag som ofta är duktiga på den saken.

Modigare innovations- och näringspolitik behövs fram för allt för att skapa arbetsplatser inom de näringsverksamheter som lever i ett globalt och teknologiskt brytningsskede. Uppmärksamhet bör därför fästas vid strukturella problem. Vi behöver åtgärder som förbättrar arbetsmarknaden och gör den mera flexibel, samtidigt som den sporrar till utveckling och förnyelse.

Förutom innovationer och företagsamhet behöver vi en hög kunskapsnivå. Alla experter vi hört anser att Finland ska satsa på utbildning och forskning. Intressant nog har flera konstaterat att satsningar på småbarnspedagogik och grundskola ger mest valuta för pengarna. Yrkeshögskolornas kapacitet när det gäller forskning och utveckling borde utnyttjas bättre . Sammanfattningsvis är det av största vikt att utbildningen, från småbarnspedagogik ända upp till universitetsnivå, håller hög kvalitet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

SRR om försvarsmaktens deltagande i uppgifter i Natos kollektiva försvar i fredstid 2025

Gruppanförandet hållet av ledamot Otto Andersson.
13.11.2024 kl. 15:00

Interpellation om jämlik lönesättning

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
15.10.2024 kl. 14:55

Remissdebatt 24.9.2024 om budgetpropositionen 2025

Gruppanförande hållet av ledamot Otto Andersson
24.09.2024 kl. 15:53

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget

Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet
10.09.2024 kl. 15:00

Interpellation om minister Rydmans ställning

Gruppanförande hållet av ledamot Otto Andersson,
20.06.2024 kl. 12:41

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2025–2028

Gruppanförande framfört av riksdagsledamot Henrik Wickström.
12.06.2024 kl. 15:00