Familjepolitik på lika villkor

26.10.2016 kl. 10:44
Samhället förändras i snabb takt och för att kunna stå för en familjepolitik som är relevant och som svarar mot olika behov borde vi se större helheter och förändra flera delar av familjepolitiken. Svenska riksdagsgruppen har utarbetat en modell vi tror att skulle gagna familjerna som helhet.

Vi vill med vår modell skapa större flexibilitet som gör det lättare att kombinera arbete och familj. Vårt förslag förstärker också jämställdheten i föräldraskapet i och med att det uppmuntrar pappor att utnyttja familjeledigheter. Småbarnspedagogiken görs mera tillgänglig. Modellen möjliggör också att skillnaderna i löne- och pensionsinkomsterna mellan kvinnor och män som uppstår efter långa familjeledigheter minskar.

 

Familjeledigheterna reformerar vi enligt 6+6+6-modellen. Modellen ger vardera föräldern rätt till en sexmånadersperiod inkomstrelaterad familjeledighet. Någondera av föräldrarna kan använda sig av den tredje perioden. Fördelen med modellen är att den sporrar papporna att använda sig av familjeledigheterna mer än de gör idag. Den inkomstrelaterade perioden förlängs alltså och minskar på behovet av dagvård och på användandet av hemvårdsstödet.

 

Statistik på hur pappor väljer att stanna hemma talar sitt tydliga språk. År 2014 använde 34 procent av papporna sin pappaledighet på sex veckor. Samma år använde fyra av fem pappor i någon mån den kortare pappaledigheten. Två till tre procent av papporna delar på föräldraledigheten med mammorna. Drygt en fjärdedel av papporna använder inte en enda dag av sin pappaledighet.  Det finns flera orsaker till att pappor inte använder sin rätt framför allt till den längre pappaledigheten: ekonomiska orsaker, arbetssituationen, ledigheten anses inte ”nödvändig” eller att mamman får hemvårdsstöd och ofta saknar en arbetsplats att återgå till.

 

I vår modell halverar vi rätten till hemvårdsstöd till max 13 månader.  Forskning visar att hemvårdsstödet har en negativ effekt på jämställdheten på arbetsmarknaden. Vi vill genom halveringen skapa incitament för kvinnorna att återvända till arbetslivet. Vi tror därför att vår modell på sikt kommer att ha en positiv effekt på kvinnornas löneutveckling och därmed också på pensionerna. Långa vårdledigheter kan sänka kvinnors pensioner med flera hundra euro per månad.

 

94 procent av dem som idag lyfter hemvårdsstöd är kvinnor. Om familjen väljer att utnyttja hela 6+6+6-perioden och fortsätter med hemvårdsstödet kan endera föräldern stanna hemma med barnet tills barnet är 2 år och 7 månader i vår modell.

 

Vi föreslår att alla barn över tre år har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Flitfällorna minskar för småbarnsfamiljer och förslaget skapar jämlika förutsättningar för alla barn oberoende av bakgrund. Forskning visar att en kvalitativ småbarnspedagogik har positiva effekter på barns utveckling ända upp i tonåren och skapar förutsättningar för det livslånga lärandet. I England har forskning också påvisat att deltagande i småbarnspedagogik minskar på risken för utslagning.

 

Andelen finländska barn över tre år som deltar i småbarnspedagogik är låg i jämförelse med exempelvis övriga nordiska länder. Av barn i åldern 3-5 deltar 75 procent i småbarnspedagogik hos oss. EU:s målsättning är att 95 procent av 4 år barn fyllda ska delta i småbarnspedagogik år 2020.

 

De totala kostnaderna för vår reform är drygt 350miljoner euro per år enligt Riksdagens utredningstjänst. Varje del av reformen har räknats ut skilt för sig, vilket gör att kostnaden för reformen åtminstone inte är i underkant, utan snarare tvärtom. Utredningstjänsten har inte haft tillgång till instrument som mäter helhetsreformens dynamiska effekter. En mycket viktig fråga som vi kommer att återkomma till är hur kostnaderna för barnafödande fördelas. Idag betalar mammans arbetsgivare en alltför stor del av kostnaderna. Vi kommer att föreslå en ny modell.

 

Vi vill med vårt förslag bidra till debatten om en jämställd, jämlik familjepolitik som dessutom ökar flexibiliteten och stärker kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Tid för diskussion och analys är nu. Ifall Sipiläs regering inte genomför reformerna är nästa möjlighet då följande regeringsprogram skrivs.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37