USA:s presidentval påverkar hela världen

21.10.2016 kl. 10:45
Barack Obamas tid som USA:s president lider mot sitt slut.

Den tjugonde januari 2017 svär den nya presidenten presidenteden och tar över posten som många anser vara världens mäktigaste och mest inflytelserika. Valet står mellan demokraternas Hillary Clinton och republikanernas Donald Trump. Vem av dem det blir, avgör amerikanerna om dryga två veckor den 8 november.

Det har varit en smutsig kampanj, och vi är många som har förundrat oss stort över hur det är möjligt att en person som Trump kunnat avancera så långt som han gjort. Han är populist uti fingerspetsarna, en miljardär som byggt upp ett eget affärsimperium och som genomgående vägrat uppge sina skatteuppgifter, troligen pga. att han inte betalat någon skatt. Under veckan som gått har jag haft glädjen att få följa med debatten och diskussionen i USA på nära håll. Tillsammans med en grupp liberaler från flera EU-länder var vi på plats i Las Vegas där den sista debatten mellan Clinton och Trump gick av stapeln, onsdagkväll amerikansk tid.

Under dagen sökte vi oss ut till en plats i närheten av arenan där debatten skulle äga rum. CNN hade direktsändning och folk med kampanjskyltar för såväl Clinton som Trump var samlade för att visa sin egen kandidat sitt stöd. Jag passade på att fråga två kvinnor i högre medelåldern, klädda i vita cowboyhattar prydda med amerikanska flaggan, varför de stöder Trump. De uppgav tre skäl. För det första ansåg de att Hillary är kriminell och kommer dessutom att höja skatterna, för det andra ville de inte ha fler invandrare till landet, bara de som kan jobba och klara sig själva och för det tredje vill de att högsta domstolens domare ska stöda "de amerikanska värderingarna". Jag frågade dem om de inte tror att Clinton skulle vara ett säkrare kort då det gäller utrikespolitiken, och fick till svar att den frågan inte är avgörande för dem.

Clinton-anhängarna i sin tur ser Donald Trump som okunnig, oberäknelig och direkt farlig för landet, en person som helt enkelt inte är lämplig för presidentposten. Den sista debatten mellan dem bägge ansågs av många ändå vara mer jämn än man förväntat sig. Men Donald Trumps uttalande om att han inte ännu svarar på frågan om han tänker acceptera valresultatet var chockerande. Aldrig någonsin tidigare har en amerikansk presidentkandidat utmanat demokratins grundvalar, som Trump nu gjorde, och för det får han svidande kritik. Helt berättigat. Hans kvinnosyn är heller inte av denna tid, och den frågan skulle vara värd en helt egen kolumn. Jag lyfter på hatten för Hillary, som sansat men bestämt sa ifrån och inte provocerades av hans elakheter mot henne.

Det som ändå är fullständigt klart, är att USA är ett väldigt tudelat land. Tvåpartisystemet har sina klara nackdelar, man sätter så mycket käppar i hjulen för varandra som bara går. Samtidigt finns ingen vilja att ändra konstitutionen och gå över till något annat system. Den som vinner en delstat, tar i presidentvalet alla röster. Det gäller alltså att få majoritet i delstaten.

Vad har då presidentvalet i USA med Finland att göra? Varför ska vi bry oss? Jo, därför att vi lever i en global värld, där vi är beroende av vad som sker i den amerikanska ekonomin och i världspolitiken. Världen krymper och allt påverkar allt. Just nu pekar allt på att USA får sin första kvinnliga president, men inget ska tas för givet. För hela världssamfundets skull, hoppas jag ändå att följande president heter Hillary Clinton.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00