USA:s presidentval påverkar hela världen

21.10.2016 kl. 10:45
Barack Obamas tid som USA:s president lider mot sitt slut.

Den tjugonde januari 2017 svär den nya presidenten presidenteden och tar över posten som många anser vara världens mäktigaste och mest inflytelserika. Valet står mellan demokraternas Hillary Clinton och republikanernas Donald Trump. Vem av dem det blir, avgör amerikanerna om dryga två veckor den 8 november.

Det har varit en smutsig kampanj, och vi är många som har förundrat oss stort över hur det är möjligt att en person som Trump kunnat avancera så långt som han gjort. Han är populist uti fingerspetsarna, en miljardär som byggt upp ett eget affärsimperium och som genomgående vägrat uppge sina skatteuppgifter, troligen pga. att han inte betalat någon skatt. Under veckan som gått har jag haft glädjen att få följa med debatten och diskussionen i USA på nära håll. Tillsammans med en grupp liberaler från flera EU-länder var vi på plats i Las Vegas där den sista debatten mellan Clinton och Trump gick av stapeln, onsdagkväll amerikansk tid.

Under dagen sökte vi oss ut till en plats i närheten av arenan där debatten skulle äga rum. CNN hade direktsändning och folk med kampanjskyltar för såväl Clinton som Trump var samlade för att visa sin egen kandidat sitt stöd. Jag passade på att fråga två kvinnor i högre medelåldern, klädda i vita cowboyhattar prydda med amerikanska flaggan, varför de stöder Trump. De uppgav tre skäl. För det första ansåg de att Hillary är kriminell och kommer dessutom att höja skatterna, för det andra ville de inte ha fler invandrare till landet, bara de som kan jobba och klara sig själva och för det tredje vill de att högsta domstolens domare ska stöda "de amerikanska värderingarna". Jag frågade dem om de inte tror att Clinton skulle vara ett säkrare kort då det gäller utrikespolitiken, och fick till svar att den frågan inte är avgörande för dem.

Clinton-anhängarna i sin tur ser Donald Trump som okunnig, oberäknelig och direkt farlig för landet, en person som helt enkelt inte är lämplig för presidentposten. Den sista debatten mellan dem bägge ansågs av många ändå vara mer jämn än man förväntat sig. Men Donald Trumps uttalande om att han inte ännu svarar på frågan om han tänker acceptera valresultatet var chockerande. Aldrig någonsin tidigare har en amerikansk presidentkandidat utmanat demokratins grundvalar, som Trump nu gjorde, och för det får han svidande kritik. Helt berättigat. Hans kvinnosyn är heller inte av denna tid, och den frågan skulle vara värd en helt egen kolumn. Jag lyfter på hatten för Hillary, som sansat men bestämt sa ifrån och inte provocerades av hans elakheter mot henne.

Det som ändå är fullständigt klart, är att USA är ett väldigt tudelat land. Tvåpartisystemet har sina klara nackdelar, man sätter så mycket käppar i hjulen för varandra som bara går. Samtidigt finns ingen vilja att ändra konstitutionen och gå över till något annat system. Den som vinner en delstat, tar i presidentvalet alla röster. Det gäller alltså att få majoritet i delstaten.

Vad har då presidentvalet i USA med Finland att göra? Varför ska vi bry oss? Jo, därför att vi lever i en global värld, där vi är beroende av vad som sker i den amerikanska ekonomin och i världspolitiken. Världen krymper och allt påverkar allt. Just nu pekar allt på att USA får sin första kvinnliga president, men inget ska tas för givet. För hela världssamfundets skull, hoppas jag ändå att följande president heter Hillary Clinton.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30