En starkare demilitarisering

24.10.2016 kl. 10:44



När försvarsminister Jussi Niinistö satt sig i TV-studion en lördag för nio dagar sedan visste han knappast hur stor uppmärksamhet hans uttalande om Ålands demilitarisering skulle få.

Niinistö konstaterade att man inte ska vara naiv och tro att demilitariseringen skyddar i en eventuell konflikt. Han konstaterade också att Finland har planer och beredskap att försvara Åland, men att demilitariseringen inte underlättar det.

 

Intervjun blåstes snabbt upp i media som ett ifrågasättande av hela demilitariseringen. Bara några timmar efter uttalandet hade det spritt sig till Sverige och man kunde bl.a. läsa i Svenska Dagbladet att Finland överväger att skicka soldater till Åland! Niinistö hade knappast förväntat sig att hans uttalande skulle röna uppmärksamhet också utanför Finland, men demilitariseringen är ingen inrikespolitisk fråga. Just därför var hans uttalande oansvarigt. För genom att problematisera demilitariseringen, men inte säga något mer, skapades bara fler frågetecken.

 

I en säkerhetspolitisk diskussion har det stor betydelse vad man säger - och inte säger. Det är därför oerhört viktigt att uttrycka sig tydligt och inte ge utrymme för spekulationer och tolkningar, som nu blev fallet.

 

Eftersom det inte var första gången som Jussi Niinistö lyft upp demilitariseringen väcktes också frågor om det fanns något dolt bakomliggande motiv kring uttalandet. Jag sände därför genast ett brev till statsminister Juha Sipilä, utrikesminister Timo Soini och Ålandsminister Anne Berner om saken och för att få ett förtydligande. Regeringen och statsminister Juha Sipilä klargjorde saken på tisdagen. Det gjorde också republikens president Sauli Niinistö som konstaterade mycket tydligt att demilitariseringen är fäst i internationella avtal som betyder att Åland är demilitariserat i fredstid och neutraliserat i krigstid, och att Finland inte ensidigt kan bryta ett sådant avtal. Han sa också att Ålands demilitarisering först och främst måste diskuteras med ålänningarna, men tillade att åtminstone inte han hört att det skulle finnas något problem från åländsk sida. Så talar en statsman – klarsynt och tydligt.

 

Vid det här laget hade frågan redan fått mycket uppmärksamhet och det fanns nog inte en enda tidning i hela landet som inte skrivit om saken. Både Ilta-Sanomat och YLE gjorde stora reportage från Åland och i torsdagens A-talk i finska YLE, ett av Finlands största samhällsprogram, tillägnades frågan hela programmets 55 minuter långa sändningstid - i prime time. Jag kan inte minnas när Åland senast skulle ha uppmärksammats i all media i hela landet och där i princip hela stadsledningen deltagit i diskussionen.

 

Frågan väcktes också i riksdagen under torsdagens frågetimme. Eftersom alla klargöranden av regeringen enbart kommit via media ville jag försäkra mig om linjen också inför riksdagen och ställde en fråga till utrikesminister Timo Soini. Soini försäkrade att regeringens linje ligger fast. Den efterföljande diskussionen var både saklig och kvalitativ. En diskussion jag tror var värdefull eftersom den i själva verket bara förstärkte uppbackningen av demilitariseringen och samtidigt ökade kunskapen hos de ledamöter som inte sitter i riksdagens försvars eller utrikesutskott. Det är också sannolikt att frågan diskuterats under presidenten och regeringens utrikes och säkerhetspolitiska utskott under onsdagen.

 

Då man nu summerar en vecka där demilitariseringen varit huvudfråga i den politiska debatten i (hela) landet kan man konstatera att försvarsminister Jussi Niinistös uttalande paradoxalt nog fick motsatt effekt. Jag har i och för sig mottagit ett tiotal e-post av folk som tycker jag är naiv och som tycker att militär genast borde placeras ut på Åland. Men samtidigt har stödet också varit enormt. I synnerhet i riksdagen har jag känt ett kompakt stöd för Ålands demilitarisering från politiker från alla partier, också sannfinländare. Det har känts både tryggt och väldigt skönt.

 

Åland är demilitariserat och neutraliserat. Det är inga avtal man bara säger upp. Det är bra att det tydligt framkommit i den finländska allmänheten och att demilitariseringen inte är något som Åland hittat på. På så vis har diskussionen inneburit ett kunskapslyft både om demilitariseringen och Åland. Demilitariseringen går stärkt ur den här diskussionen. Tack Jussi Niinistö för det.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00