Klumpsummor och rättvisa

22.10.2016 kl. 10:42
Sedan 1993 har det finansiella systemet mellan Åland och riket i folkmun kallats för klumpsumma

Det innebär att bosatta på Åland betalar samma skatt till staten som alla andra i Finland, men att Åland sedan får tillbaka 0,45 % av statens samlade inkomster. Detta för att täcka de verksamheter som på Åland sköts av landskapet i stället för staten, i enlighet med självstyrelselagen.

 

Ibland sprids, framförallt på nätet, populistiska myter kring hur det här systemet fungerar. Den mest absurda myten jag sett gick ut på att Åland inte betalar några skatter till staten alls, utan att ett skepp lastat med pengasäckar, motsvarande 0,45 % av statens inkomster, varje år sänds från staten till Åland som ekonomiskt bidrag.

 

Det är viktigt att sådana här osanna myter aldrig får fotfäste i den politiska verkligheten. Men, i dagens värld där också statistiskt fastställd fakta börjar ifrågasättas finns en risk att också fakta om Åland börjar förvrängas och användas som slagträ i en allt mer populistisk debatt där lögner omvandlas till halvsanningar. Att också behöva slåss mot myter försvårar argumenteringen om varför Åland idag behöver få en högre klumpsumma, trots att det finns klara statistiska argument för det.

 

Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var Ålands andel av landets befolkning 0,48 %. Sedan dess har Ålands befolkning vuxit dubbelt så snabbt som övriga landets och utgör idag 0,53 %. Klumpsummans nivå är dock oförändrad på 0,45 %.

 

Dagens system innebär paradoxalt nog att desto snabbare Ålands befolkning växer, i relation till hela landets, desto mindre pengar får Åland per capita tillbaka i klumpsumma. Med dagens ekonomiska system skulle Åland gynnas om antalet bosatta i stället skulle bli färre eftersom man fortsättningsvis skulle få samma klumpsumma också för tiotusen invånare, mot dagens trettiotusen. Det här är kanske ett absurt exempel, men så här fungerar dagens system, åtminstone i teorin. Åland vill dock inte krympa, utan fortsätta växa, och just därför behöver Ålands offentliga inkomster få växa i samma takt som befolkningen och skatteinbetalningarna ökar. Sådan automatisk korrelation finns inte idag.

 

Den åländska ekonomin mår förhållandevis bra och arbetslösheten är under 4 %. Grunden till det är företagarandan och att det finns över 2500 företag på Åland. Flera av företagen är bisyssloföretag där t.ex. en sjöman som jobbar vecka/vecka till sjöss kan ha en liten byggfirma som hen jobbar med under veckan i land. Många är också mångsysslare.

 

Det här gör inte bara att sysselsättningsläget på Åland är gott, utan att ålänningar också är goda skattebetalare. För året 2014, betalade personer bosatta på Åland, 0,65 % av hela landets statliga inkomstskatt, trots att Ålands befolkningsandel bara var 0,53 %.

 

Trots att den riktiga ekonomin går bra har det offentliga Åland idag ekonomiska bekymmer när klumpsummesystemet är så styvt. Därför behöver systemet ändras. Det här betyder inte att Åland vill ha några bidrag, utan att Åland bara vill ha sin rättvisa andel av skattepengarna, varken mer eller mindre.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05