Wallin frågar regeringen om eutanasi

21.10.2016 kl. 13:01
Riksdagsledamot Stefan Wallin har ställt ett skriftligt spörsmål där han frågar om regeringen har för avsikt att anpassa lagstiftningen så att den möjliggör aktiv dödshjälp i Finland. Han frågar också om regeringen är medveten om den starka folkopinionen för eutanasi i Finland.

Spörsmålet har undertecknats av 24 riksdagsledamöter från sex olika partier. Bland undertecknarna finns sex nuvarande eller tidigare partiordförande, åtta tidigare ministrar och fyra av riksdagsgruppernas nuvarande ordförande.

- Den främsta avsikten med spörsmålet är att väcka bred samhällelig debatt om ett tema som länge varit tabubelagt, men engagerar många människor som av olika orsaker kommit att konfronteras med känsliga frågor i anslutning till livets slutskede. Det är viktigt att vi år 2016 kan föra en civiliserad debatt där vi inte misstänkliggör motiven hos dem som anser att aktiv dödshjälp borde vara ett alternativ för den som vill och uppfyller kraven, säger Wallin.

Wallin pekar på att det idag i Finland inte finns möjlighet för en person som lider av en obotlig sjukdom som oundvikligen leder till döden eller som i alla fall kommer att ha kontinuerliga, outhärdliga smärtor livet ut, att på egen begäran kunde få aktiv dödshjälp. Han syftar på situationer där den medicinska vårdens möjligheter är uttömda och det för patienten endast återstår omänskliga fysiska plågor, depression eller panik i väntan på dödsögonblicket.

- Ur patientens synvinkel är eutanasi i slutändan en fråga om människans rätt att bestämma över sitt eget liv. Det finns ingen etisk norm som kan frånta den döende denna subjektiva rätt. Det finns ingen utomstående som kan ha rätt att tvinga patienten att plågas om denne själv anser sig vara förtjänt av ett annorlunda, mänskligt slut. Självklart är också att en patient som ansöker om eutanasi skall erbjudas konsultation om de traditionella vårdmöjligheter som finns till buds, inklusive terminalvård. Det är också nödvändigt att den palliativa vården, såsom effektiv smärtlindring, förbättras. I diskussionen om patientens situation i livets slutskede bör man ändå inte blanda ihop eutanasi med till exempel terminalvård eller palliativ vård. De ersätter inte varandra. Avgörande vad gäller eutanasin är att den bygger på människans fria och bestämt uttalade egna vilja att dö under klart reglerade, övervakade omständigheter hellre än att med smärtstillande eller livsuppehållande vård överleva några dagar till, sägs det i spörsmålet.

Wallin påminner att man i tre andra europeiska länder redan har legaliserat eutanasi. Nederländerna och Belgien gjorde det år 2002, Luxemburg år 2009. Lagstiftningen i dessa länder är tydlig och vattentät vad gäller de kriterier och den process som utgående från patientens uttryckliga egna önskemål och i samråd med  den medicinska expertisen leder fram till att dödshjälp ges.

- I Finland är bara assisterat självmord lagligt. Det innebär till exempel att en utomstående förser personen med ett vapen eller ett preparat, som personen sedan själv använder med dödlig utgång. Härmed blir det med tanke på principen om likabehandling svårt att motivera varför endast vissa, därtill kapabla, patienter skall ha möjlighet att själv avsluta sitt liv av plågor medan andra patienter, exempelvis i avsaknad av fysisk handlingsförmåga, i samma hopplösa, smärtsamma situation inte kan göra det. En del obotligt sjuka väljer idag att begå självmord. Inte sällan under omständigheter som blir traumatiska för efterlevande anhöriga, räddnings- och sjukvårdspersonal samt för utomstående personer, som ofrivilligt blir delaktiga eller vittnen, säger Wallin.

Wallin påpekar att attityderna till eutanasi har förändrats markant i Finland. I flera opinionsmätningar liksom i en nyligen granskad doktorsavhandling (Terkamo-Moisio 2016, Complexity of attitudes towards death and euthanasia) konstateras att en klar majoritet av den finländska befolkningen godkänner eutanasi. Enligt undersökningen skulle 85,2 % godkänna eutanasi som en del i vårt nationella hälsovårdssystem. Hela 90 % av befolkningen anser att eutanasi inte är förkastlig och 67 % anser att en lagstiftning som tillåter eutanasi skulle vara till och med nyttigt.

Den riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården ETENE konstaterade för sin del redan år 2012 att det kan finnas situationer där eutanasi inte kan nekas, med hänvisningen till etiska grunder (ETENE 2012, Human Dignity, Hospice Care and Euthanasia, s. 8). I samma publikation konstateras också att frågan om eutanasi bör granskas i takt med att tiderna förändras.

- Inom läkarkåren är attityderna till eutanasi mera tudelade. I den enkät, som Läkarförbundet, Läkarsällskapet Duodecim och Hyvä-kuolema-projektet låtit genomföra svarar ändå 40 procent av läkarna att de någon gång lindrat patientens lidande fullt medvetna om, att detta kan förkorta patientens liv. Av dessa ansåg 87 procent att de alltid har agerat rätt. Nu vill Läkarförbundet och Duodecim mycket riktigt uppmuntra sina medlemmar att delta i den samhällsdebatt som startat kring frågan om hur man kan förbättra vården av döende patienter, säger Wallin.
Wallin avslutar med att konstatera att den kraftiga förändringen i folkopinionen i Finland är relevant. Den framtvingar osökt frågan, på vilket sätt vårt samhälle borde tillmötesgå att en obotligt sjuk människa i livets ofrånkomliga slutskede anser att livsuppehållande vård är rent av förödmjukande jämfört med alternativet att under kontrollerade förhållanden skall få dö på egen begäran. Dagens system med passiv eutanasi (vården avslutas) samt i praktiken tyst acceptans av desperata patienters självmord innehåller nyanser av inhumanitet, diskriminering och hyckleri.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15