Att ifrågasätta Ålands demilitarisering förbättrar inte det säkerhetspolitiska läget i Östersjön, tvärtom.

15.10.2016 kl. 13:47
Östersjöns öars strategiska betydelse har ingen någonsin betvivlat, men man vinner inget på att ifrågasätta Ålands demilitarisering.

 

Försvarsminister Jussi Niinistö uttalade sig i morgonens Ykkösaamu om att man kunde diskutera Ålands demilitariserade position, eventuellt som en del av det finsk-svenska försvarssamarbetet.

 

Det är inte första gången minister Niinistö uttalar sig om Ålands demilitarisering. I dagens Ykkösaamu konstaterar han att det är naivt att tro att demilitariseringen i en krissituation skulle minska hotet mot Åland.

 

- Det här är onödiga uttalanden som bara skadar förtroendet mellan regeringen och Åland eftersom man kan tolka det som att regeringen och Finland inte helhjärtat står bakom Ålands demilitarisering.

 

Östersjöns öars strategiska betydelse har ingen någonsin betvivlat, men man vinner inget på att ifrågasätta Ålands demilitarisering.

 

- Ålands demilitarisering är äldre än Finlands självständighet och världen har sedan demilitariseringens tillkomst upplevt betydligt större spänningar än den vi har idag. Klart att krigsföring och vapensystem förändrats dramatiskt sedan Krimkrigets slut 1856, men grunden för demilitariseringen har inte förändrats det minsta, säger Löfström.

 

- Ett militariserat Åland skulle inte bara vara i strid med internationella avtal, det skulle även öka spänningarna i Östersjön ytterligare, vilket inte är i Finlands eller någon annans intresse. Därför är det helt onödigt, och snarare kontraproduktivt, att problematisera demilitariseringen som politisk fråga, säger Löfström
Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30