Manifestation med mersmak

15.10.2016 kl. 13:33
Förra helgen visade Österbotten sin styrka. Vi var ca 10 000 oroliga och engagerade österbottningar som hade samlats på Vasa torg för att visa vårt stöd för en fortsatt omfattande jour på Vasa centralsjukhus.

Fulla busslaster från söder och norr kom till Vasa, både ung som gammal. Det är tydligt att det här är en fråga som engagerar, och manifestationen gav plattformen för en bred delaktighet. Jag vill rikta ett stort tack till arrangörerna och alla som kom till manifestationen, samt till alla er som visat sitt stöd på annat sätt för denna viktiga fråga.

För egen del var det nog den största folksamling jag fått hålla tal inför. Och jag kan intyga att det var en väldigt speciell känsla, en känsla av samhörighet kombinerat med allvar kring budskapet att det nu är dags för regeringen att lyssna. Det som regeringen och familj- och omsorgsminister Rehula verkat missförstå är att vi inte kräver mer än andra, det vi kräver är att vi ska samma rätt till vård som alla andra. Inga särrättigheten utan lika rättigheter. Jag vill därför vara noga med att säga att vi inte vill att andra sjukhus ska nedgraderas till förmån för VCS. Det är därför vi talat om 12+1 modellen. Det handlar om grundläggande trygghet och jämlikhet. Avståndet till närmaste fulljoursjukhus får inte bli för långt. Österbottningarna måste också kunna få den vård de behöver samt bli förstådda av vårdpersonalen. Regeringens förslag till jourreform riskerar göra vården i Finland ojämlik. Samtliga 18 landskap borde få starta på samma linje och själva fatta beslut om omfattningen av vården i landskapet. SFP vill inte att landet delas in i A-landskap med fulljoursjukhus och B-landskap utan!

Fastän manifestationen var en stark signal till regeringen, står det dock redan klart att regeringen inte tänker ändra sitt förslag vad gäller antalet fulljoursjukhus. Det budskapet kom i samband med torsdagens frågetimme. Minister Rehula har heller ingen vilja att lägga jourreformen på is, för att behandla den samtidigt med det stora vårdreformspaketet. Något som jag verkligen beklagar. I klartext betyder det att riksdagen får paketet med jourreformen till sin behandling efter ett par veckor. Det enda rätta är att lagförslaget går till behandling i såväl till social- och hälsovårdsutskottet som grundlagsutskottet. Varje steg behöver dock bevakas. Inget kan tas för givet. Men ett är klart, och det är att det nu ser ut att bli grundlagsutskottet som får en avgörande roll i bedömningen av huruvida regeringens förslag fyller grundlagens krav eller inte.

I veckan nåddes vi också av en unik  glädjande nyhet. Finlandssvensken, professor Bengt Holmström tilldelas Nobels ekonomipris tillsammans med professor Oliver Hart vid universitetet MIT i USA. Vi finländare får vara stolta och jag gratulerar Holmström varmt. Han har också genomgående haft ett viktigt budskap till regeringen. Nämligen att det är mycket kortsiktigt och illa att spara på utbildning, innovation och forskning. Detta är något som vi i SFP betonat starkt och det kommer vi att fortsätta med. Vill regeringen inte lyssna till oss, borde man åtminstone lyssna till vår färska Nobelpristagare! Men som vi tyvärr fått konstatera också i vårdfrågan, regeringens förmåga att lyssna håller inte särskilt hög nivå. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15