Manifestation med mersmak

15.10.2016 kl. 13:33
Förra helgen visade Österbotten sin styrka. Vi var ca 10 000 oroliga och engagerade österbottningar som hade samlats på Vasa torg för att visa vårt stöd för en fortsatt omfattande jour på Vasa centralsjukhus.

Fulla busslaster från söder och norr kom till Vasa, både ung som gammal. Det är tydligt att det här är en fråga som engagerar, och manifestationen gav plattformen för en bred delaktighet. Jag vill rikta ett stort tack till arrangörerna och alla som kom till manifestationen, samt till alla er som visat sitt stöd på annat sätt för denna viktiga fråga.

För egen del var det nog den största folksamling jag fått hålla tal inför. Och jag kan intyga att det var en väldigt speciell känsla, en känsla av samhörighet kombinerat med allvar kring budskapet att det nu är dags för regeringen att lyssna. Det som regeringen och familj- och omsorgsminister Rehula verkat missförstå är att vi inte kräver mer än andra, det vi kräver är att vi ska samma rätt till vård som alla andra. Inga särrättigheten utan lika rättigheter. Jag vill därför vara noga med att säga att vi inte vill att andra sjukhus ska nedgraderas till förmån för VCS. Det är därför vi talat om 12+1 modellen. Det handlar om grundläggande trygghet och jämlikhet. Avståndet till närmaste fulljoursjukhus får inte bli för långt. Österbottningarna måste också kunna få den vård de behöver samt bli förstådda av vårdpersonalen. Regeringens förslag till jourreform riskerar göra vården i Finland ojämlik. Samtliga 18 landskap borde få starta på samma linje och själva fatta beslut om omfattningen av vården i landskapet. SFP vill inte att landet delas in i A-landskap med fulljoursjukhus och B-landskap utan!

Fastän manifestationen var en stark signal till regeringen, står det dock redan klart att regeringen inte tänker ändra sitt förslag vad gäller antalet fulljoursjukhus. Det budskapet kom i samband med torsdagens frågetimme. Minister Rehula har heller ingen vilja att lägga jourreformen på is, för att behandla den samtidigt med det stora vårdreformspaketet. Något som jag verkligen beklagar. I klartext betyder det att riksdagen får paketet med jourreformen till sin behandling efter ett par veckor. Det enda rätta är att lagförslaget går till behandling i såväl till social- och hälsovårdsutskottet som grundlagsutskottet. Varje steg behöver dock bevakas. Inget kan tas för givet. Men ett är klart, och det är att det nu ser ut att bli grundlagsutskottet som får en avgörande roll i bedömningen av huruvida regeringens förslag fyller grundlagens krav eller inte.

I veckan nåddes vi också av en unik  glädjande nyhet. Finlandssvensken, professor Bengt Holmström tilldelas Nobels ekonomipris tillsammans med professor Oliver Hart vid universitetet MIT i USA. Vi finländare får vara stolta och jag gratulerar Holmström varmt. Han har också genomgående haft ett viktigt budskap till regeringen. Nämligen att det är mycket kortsiktigt och illa att spara på utbildning, innovation och forskning. Detta är något som vi i SFP betonat starkt och det kommer vi att fortsätta med. Vill regeringen inte lyssna till oss, borde man åtminstone lyssna till vår färska Nobelpristagare! Men som vi tyvärr fått konstatera också i vårdfrågan, regeringens förmåga att lyssna håller inte särskilt hög nivå. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30