Gränsöverskridande kraft och energi

16.10.2016 kl. 07:57
Lördagens manifestation med över 10 000 människor på Vasa torg var historisk, och jag vill framföra ett varmt tack till alla
österbottningar som deltog. Det var glädjande att se många från Sydösterbotten!

När stora eller komplicerade frågor avgörs, är det ofta summan av otaliga enskilda gärningar som fäller 
det slutliga avgörandet, och därför var manifestationen i lördags oerhört viktig.

Försvarandet och utvecklandet av centralsjukhuset är naturligtvis en hjärtefråga för alla i landskapet. Det handlar i grunden om trygghet för våra nära och kära samt närhet till den som är i nöd: i praktiken även om liv och död. Det fina med manifestationen var den totala avsaknaden av såväl kommun-, språk- som partigränser.

Det är tyvärr ofta först när läget blir tillräckligt kritiskt som människan blir medveten om vilka gränser som spelar roll – och framförallt vilka gränser som är oviktiga. I lördags hade alla samma mål: försvarandet och utvecklandet av VCS. Finsk- och svenskspråkiga såg varandra som en 
ovärderlig resurs. De lokala partierna stod enade och människor från alla österbottninska kommuner fanns representerade. Jag tror det var många som överrraskades över den styrka och kritiska massa som faktiskt finns när man står enade.

I Österbotten finns en näringsstruktur som hela Finland bör vara stolt över. Mångsidig industri – med allt från båtar, papper, massa, energiteknologi till metall, jord- och skogsbruk, pälsnäring, grönsaksodling samt goda logistik-, utbildnings-, förvaltnings-, handel- och servicefunktioner. Den mångsidiga social-, hälso- och specialsjukvårdens uppbyggnad har varit en medveten investering – alltså inte en kostnad – utan en medveten investering för att möjliggöra en globalt konkurrenskraftig miljö där alla människor i olika åldrar och alla bolag från stora till små skall kunna trivas och må bra.

När man i Helsingfors talar om vikten av att knappa in på 
Sveriges och Tysklands konkurrenskraft glömmer man ofta bort att landskapet Österbotten redan är starkare än de flesta områden i berörda länder. Det ligger alltså definitivt inte i Finlands intresse att på något sätt försvaga verksamhetsförutsättningarna här. Det är med all 
rätt vi bland annat kräver att framöver upprätthålla ett mångsidigt fulljourssjukhus. 

I Österbotten finns alla förutsättningar att ytterligare utvecklas och skapa ännu mer välmående för hela landet. Med det mångsidiga kunnande som här i regionen byggts upp har vi alla möjligheter att bygga en framtid där ungdomar från olika delar av världen söker sig just hit. En internationell och utmanande men samtidigt trygg livsmiljö i livets 
alla skeden.

Den gemenskap och styrka vi kände på torget i lördags bör framöver inte enbart användas för att försvara  – utan även för att aktivt utveckla. Om vi har som målsättning att under överskådlig framtid utveckla till exempel ett universitetssjukhus så måste beslutsfattarna arbeta strategiskt och fokuserat tillsammans varje dag. Låt oss ta vara  på den positiva gränsöverskridande energin och se till att Österbotten visar vägen inte enbart  för Finland – utan hela Norden i takt med ännu djupare integration med Västerbotten. Vi har en gyllene chans.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15