Regeringen motarbetar sitt eget spetsprojekt

11.10.2016 kl. 15:32
Ett av regeringens egna spetsprojekt har som målsättning att främja användningen och exporten av rena, inhemska livsmedel samt av fiskbestånden och vattenresurserna. De planerade nedskärningarna i fiskeförsäkringssystemet år 2018 är i strid med målsättningarna i detta spetsprojekt.
- Stödsystemet med fiskeriförsäkring har funnits i 70 år. Syftet med fiskeriförsäkringen är att främja förutsättningarna för att bedriva kommersiellt fiske under de särskilda förutsättningar som råder vid kusterna i Finlands havsområde. Vill regeringen på allvar värna om det inhemska yrkesfisket bör den låta bli att förverkliga de planerade nedskärningarna, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin inför remissdebatten om frågan i riksdagen idag.

Genom fiskeförsäkringssystemet betalas ersättning för skador på fiskeredskap och på fartyg som används för kustfiske. Motsvarande försäkringar går inte att få på den kommersiella marknaden.

- De planerade nedskärningarna på 500 000 euro är små ur en statsekonomisk synvinkel, men har en stor betydelse för yrkesfisket och nedskärningarna skulle således slå otroligt hårt mot det redan ansträngda inhemska yrkesfisket. Har regeringen nu för avsikt att skrota det sista nationella stödet för kommersiellt fiske?
Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00