Regeringen blundar för fakta och sakkunskap

01.10.2016 kl. 09:52
I dagens tidningar påstår Centerns respektive Sannfinländarnas partisekreterare att svenskan i vårdreformen nog tryggas.

Österbottningarna kan åka till Åbo, Vasa och Seinäjoki säger Ovaska. Den språkliga servicen i Seinäjoki blir inte bristande för där kan man ju tjänstemannasvenska, resonerar Slunga-Poutsalo och visar en häpnadsväckande okunskap kring att servicen på svenska de facto skulle bli sämre i Seinäjoki än i Vasa.

 

- Regeringens representanter visar återigen sin okunskap om det väsentliga i vårdreformerna, nämligen högklassig och jämlik vård för alla finländare, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

I samma tidningar säger finansminister Petteri Orpo att svenskans ställning som officiellt språk i Finland är obestridlig och att man då måste se till att svensk service är rimligt tillgänglig och överkomlig.

 

- Finansministerns rakryggade inställning är värd ett tack, men även dessa vackra ord måste omformas till konkret handling. Frågan är vad Samlingspartiet på riktigt tänker göra för att ändra regeringens förslag och göra VCS till fulljourssjukhus och för att trygga servicen på svenska i Svenskfinland.

 

Professor Mäenpääs budskap om grundlagsproblemen borde vara en väckarklocka för regeringen liksom också justitieministeriets utlåtande om jourreformen. Enligt Sitra borde VCS vara ett av de tolv fulljoursjukhusen. Professor Markku Suksi och EU-minoritetsspråksexpert Johan Häggman reagerar också kraftigt på regeringens agerande. Den nonchalans regeringen visar för sakkunskap och språkliga rättigheter är enligt Henriksson direkt farlig.

 

- Eftersom regeringen inte vill lyssna på oss, så borde den ändå lyssna på expertisen. Jag hoppas verkligen att Centerns och Sannfinländarnas partiledning inte delar sina partisekreterares okunniga åsikter om vad som är bäst för landet. Vårdreformen kan inte gå ut på att splittra sådant som fungerar, utan på att slå vakt om det. Den här reformen är på tok för viktig för att schabblas bort av populistisk maktpolitik.

 

Anna-Maja Henriksson lyfte fram frågan i sitt inledningsanförande i den allmänpolitiska debatten på Svenska folkpartiets fullmäktigemöte, som hålls i Borgå 1-2 oktober.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15