Starkt Vasa fyller 410 år

01.10.2016 kl. 07:50
Vasa stad grundades år 1606 av Gustav Vasas yngste son Karl IX och blir nu i helgen 410 år gammal.

Den utåtriktade handel- och sjöfartsstaden är även känd som tillfällig huvudstad i och med att det självständiga Finlands första senat under vårvintern 1918 sammankom i Vasa stadshus festsal. Idag bär staden och hela landskapet via sitt exportinriktade näringsliv ett stort ansvar för hela vårt lands ekonomiska välfärd. I ljuset av olika megatrender, klimatavtalet i Paris, tillväxtmarknader som Kinas fokusområden med mera ser även framtiden mycket ljus ut med tanke på det kunnande som här byggts upp.  

I veckan leverarades den första världsrekordmotorn Wärtsilä 31 från fabriken i Vasa och Wärtsilä har även valts ut som en indexkomponent i Dow Jones Sustainability Indices (DJSI). Danfoss Drives i Vasa fick från Norge en stororder på frekvensomriktare till hela 15 fartyg. Nyligen fick vi även veta att VEO ska elektrifiera flera fartyg för det tyska varvsbolaget Meyer Werft. Dessa är några färska exempel på våra över hundraåriga traditioner av motortillverking i regionen. Tillsammans med Nokia satsar ABB och Wärtsilä mest resurser i hela landet på forskning och utveckling.

Temat för årets mottagning i Vasa är företagande - och jag vill betona vikten av precis alla olika typer av bolag: små, medelstora och stora. Det offentliga har en oerhört viktig uppgift i arbetet att stärka företagens verksamhetsförutsättningar och optimera den totala livsmiljön. Det var oerhört värdefullt att Wärtsilä Finlands vd Stefan Damlin offentligt beskrev vikten av ett starkt Centralsjukhus som en del av industrins ekosystem. Att utlåtandet tar skruv märker man efter att personligen överräckt pappret åt ministrar och andra nyckelpersoner i regeringspartierna de senaste dagarna. En regering intresserad av välfärdstjänsternas finansiering har med alla argument på hand inget annat alternativ än att se till att VSC får status som fulljoursjukhus. Och målsättningen bör vara att vi på sikt endera är ett självständigt - eller en stark och månsidig filial av ett - universitetssjukhus.

Med tanke på nationell synlighet kan noteras att t.ex. Helsingin Sanomat nog citerat undertecknad när man hållit mera övergripande gruppanföranden eller ställt ministrar en enskild fråga, men när jag sänt in texter som specifikt beskriver Vasa centralsjukhus betydelse för Finland har man hittills vägrat att publicera. 

En nationellt mycket viktig fråga som tyvärr gått för långt är de aviserade nedskärningarna inom polisväsendet. Här bör en ändring definitivt fås till stånd innan vår grundtrygghet naggas för mycket i kanterna. Däremot är en positiv sak som kan nämnas att allt fler åtgärder vidtas för att hjälpa människor i oskäligt ekonomiskt trångmål. Ofta glömmer beslutsfattare bort att den negativa spiralen kan börja från en obetald telefonräkning. Det är därför oacceptabelt att betalningsstörningar syns i register flera år även om skulderna betalts. Sist men inte minst vill jag med anledning av stadens födelsedag tacka alla Er österbottningar som varje dag gör vår fina stad till det den är!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00