Nordiska samarbetet fördjupas

01.10.2016 kl. 07:57
Nu i september blev jag invald som en av Finlands representanter i Nordiska rådet. Det är ett uppdrag som jag ser mycket fram emot. Nordiskt samarbete är viktigt

Vi i Österbotten har alltid haft vårt fönster mot Norden öppet på vid gavel. Många har vänner, släktingar och andra kontakter i Norden och för dagens unga är steget kort att börja studera eller jobba  i ett annat Nordiskt land. En utveckling som i sig inte är helt okomplicerad med tanke på vårt eget lands framtid. Men det att de unga också väljer Norden, vittnar just om samhörighet och gemenskap, något som vi ska vara glad över. Det är också så att i en allt mer globaliserad och orolig värld växer vikten av nordiskt samarbete ytterligare.

Vi har många framgångsfaktorer som är gemensamma för de nordiska länderna. Vi har en välfärdsmodell som är känd världen över, god utbildning och när man undersökt vilka länder som har den lyckligaste befolkningen placerar sig alla nordiska länder bland topp 10. Tillsammans utgör Norden (Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island)  världens tolfte största ekonomi. Skulle vi vara ett land skulle vi alltså platsa bland G20 länderna! Norden är alltså också i ekonomiska siffror en aktör i världsklass. Vi är mycket starkare då vi är fem nationer som arbetar tillsammans. Det var knappast en tillfällighet, att president Obama bjöd in alla Nordens statsministrar samtidigt till Vita huset.

 

Behovet av ett fungerande nordiskt samarbete som vi vet också ett stort värde på individnivå. Vi har i norden länge varit föregångare då det gäller fri rörlighet. Det har varit okomplicerat att röra sig från ett land till ett annat. Just nu är situationen vid gränsen mellan Sverige och Danmark dock en annan. Förhoppningsvis kan man ändå småningom avstå från den gränskontroll som där införts p.g.a flyktingströmmen.

Att jobba för att minska gränshindren som berör mänskornas vardag, är också ett av Nordiska rådets fokusområden. Där finns mycket att göra, men minst lika mycket finns att göra för att det inte ska uppstå nya hinder, då länderna stiftar nya lagar.

I början av veckan var jag på mitt första möte i Nordiska rådets tecken. Hur vi i Norden kunde samarbeta ännu mera för att motverka människohandel,  var en av de frågor som jag kommer att få jobba vidare med. Finland är ordförandeland 2017, och som de nu ser ut kommer Britt Lundberg från Åland att väljas till president på sessionen i Köpenhamn i november. Något jag varmt stöder.

Presidentskapet roterar traditionellt mellan medlemsländerna. Att en ålänning skulle bli ordförande för Nordiska rådet skulle även stärka relationen mellan riket och Åland.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37