Nordiska samarbetet fördjupas

01.10.2016 kl. 07:57
Nu i september blev jag invald som en av Finlands representanter i Nordiska rådet. Det är ett uppdrag som jag ser mycket fram emot. Nordiskt samarbete är viktigt

Vi i Österbotten har alltid haft vårt fönster mot Norden öppet på vid gavel. Många har vänner, släktingar och andra kontakter i Norden och för dagens unga är steget kort att börja studera eller jobba  i ett annat Nordiskt land. En utveckling som i sig inte är helt okomplicerad med tanke på vårt eget lands framtid. Men det att de unga också väljer Norden, vittnar just om samhörighet och gemenskap, något som vi ska vara glad över. Det är också så att i en allt mer globaliserad och orolig värld växer vikten av nordiskt samarbete ytterligare.

Vi har många framgångsfaktorer som är gemensamma för de nordiska länderna. Vi har en välfärdsmodell som är känd världen över, god utbildning och när man undersökt vilka länder som har den lyckligaste befolkningen placerar sig alla nordiska länder bland topp 10. Tillsammans utgör Norden (Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island)  världens tolfte största ekonomi. Skulle vi vara ett land skulle vi alltså platsa bland G20 länderna! Norden är alltså också i ekonomiska siffror en aktör i världsklass. Vi är mycket starkare då vi är fem nationer som arbetar tillsammans. Det var knappast en tillfällighet, att president Obama bjöd in alla Nordens statsministrar samtidigt till Vita huset.

 

Behovet av ett fungerande nordiskt samarbete som vi vet också ett stort värde på individnivå. Vi har i norden länge varit föregångare då det gäller fri rörlighet. Det har varit okomplicerat att röra sig från ett land till ett annat. Just nu är situationen vid gränsen mellan Sverige och Danmark dock en annan. Förhoppningsvis kan man ändå småningom avstå från den gränskontroll som där införts p.g.a flyktingströmmen.

Att jobba för att minska gränshindren som berör mänskornas vardag, är också ett av Nordiska rådets fokusområden. Där finns mycket att göra, men minst lika mycket finns att göra för att det inte ska uppstå nya hinder, då länderna stiftar nya lagar.

I början av veckan var jag på mitt första möte i Nordiska rådets tecken. Hur vi i Norden kunde samarbeta ännu mera för att motverka människohandel,  var en av de frågor som jag kommer att få jobba vidare med. Finland är ordförandeland 2017, och som de nu ser ut kommer Britt Lundberg från Åland att väljas till president på sessionen i Köpenhamn i november. Något jag varmt stöder.

Presidentskapet roterar traditionellt mellan medlemsländerna. Att en ålänning skulle bli ordförande för Nordiska rådet skulle även stärka relationen mellan riket och Åland.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30